Under tre års tid har cirka trehundra toppforskare från hela världen granskat tiotusentals vetenskapliga forskningsartiklar. Deras utvärdering har studerats och kommenterats i flera omgångar av såväl andra experter som av FN:s enskilda medlemsländer. Nu är arbetet avslutat och den 28e februari presenteras rapporten Effekter, anpassning och sårbarhet. Rapporten ingår i IPCC:s (FN:s klimatpanel) sjätte kunskapsutvärdering sedan år 1988.
– IPCC:s arbete är den i särklass största utvärderingen av den kunskap som finns om klimatförändringarna, säger professorn i klimatologi vid Lunds universitet Markku Rummukainen, som har följt och medverkat i IPCC:s arbete i snart tjugo år och som sedan sex år tillbaka är Sveriges kontaktperson i IPCC.
Torka och översvämningar
Martina Angela Caretta, lektor i kulturgeografi vid Lunds universitet, är huvudförfattare för det kapitel som handlar om vatten.
Vilka frågor kommer ni att svara på i ert kapitel?
– Vi ska belysa vattenosäkerhet - vatten på fel ställe och vid fel tidpunkt, det vill säga torka och översvämningar. Dessa tecken på klimatförändring är något som de flesta i världen redan har upplevt eller kommer att uppleva, säger Martina Angela Caretta. Man räknar idag med att hälften av världens befolkning redan nu påverkas av brist på vatten under minst en månad varje år till följd av miljö- eller klimatförändringarna.
Till skillnad från klimatpanelens tidigare kunskapsgenomgångar på samma tema, så tas nu de anpassningar som görs redan i dag upp. –En annan skillnad från tidigare rapporter är att denna kommer att ha ett tydligare fokus på hur klimatförändringarna påverkar jämställdhet och jämlikhet, säger Martina Angela Caretta.
Kapitlet om vatten kommer också att svara på frågor om hur mycket jordbruk och industri kommer att påverkas av vattentillgången i framtiden. Andra frågeställningar är: Vem blir mest utsatt? Påverkas kvinnor mer av vattenbristen än män? Hur påverkas ursprungsbefolkningar och marginaliserade grupper? Fattiga kontra rika länder? Och vad vet vi redan idag står bortom räddning om vi överskrider en global temperaturhöjning på 2 grader?
Kommer ni att ge rekommendationer?
– Nej. FN:s klimatpanel ger ett policyrelevant underlag, men inga policyförslag, säger Martina Angela Caretta. Det är en viktig skillnad. Däremot har vi gjort en utvärdering av olika anpassningsstrategier. Exempelvis har vi tittat på vilken infrastruktur som fungerar bäst vid klimatpåverkan i städer och vilka bevattningsmetoder som bäst gynnar ett klimatpåverkat jordbruk. Allt detta ställs samman i en sammanfattning för beslutsfattare.
Fattigdom, försörjning och hållbar utveckling
Emily Boyd är professor inom hållbarhetsstudier och föreståndare för LUCSUS, Lund University Centre for Sustainability Studies. Hon har medverkat i den del av rapporten (kapitel 8) som handlar om fattigdom, försörjning och hållbar utveckling.
– Kapitlet tar ett brett grepp kring ojämn påverkan av klimatförändringarna, säger Emily Boyd. Fokus ligger på klimaträttvisa. Vi utvärderar kunskap kring klimatförändringarnas mest extrema konsekvenser och vilka utmaningar dessa innebär för den sociala utvecklingen - både idag och i framtiden. Bland annat tittar vi på forskning om så kallade sociala tipping points: Vad har vi att vänta i form av sociala oroligheter och konflikter när klimatförändringarna blir mer påtagliga och kampen om resurser hårdnar?
Förutom vilka områden som drabbas hårdast utvärderas kunskap kring hur de mest sårbara grupperna i samhället redan påverkas och kommer att påverkas globalt.
– Det finns stora skillnader mellan regioner och hur mycket de kommer att drabbas av extremklimat. Men ojämlikhet och olika möjligheter att anpassa sig gör att det också finns stora skillnader inom ett och samma samhälle, säger Emily Boyd. Detta gäller även för den rika delen av världen.
