Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Förbisedda kombinationer av egenskaper vanliga inom djuraveln

Två vadarfåglar i vattenbrynet. Foto.
Hos vadarfågeln brushanen finns bland hanarna flera typer med olika parningsstrategier, beteenden och färger. Korrelerande selektion för sannolikt de olika egenskapspaketen vidare inom respektive typ. Foto från Vombs Ängar i Skåne. Foto: Erik Svensson

Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsammans och inte var för sig, något som gäller både växter och djur. Den slutsatsen drar en internationell grupp med forskare som gått igenom litteratur på området. Sannolikt är sådana ”egenskapspaket” vanliga inom både växtförädling och djuravel utan att människor känner till det.

Enligt forskarna gynnar det naturliga urvalet ofta kombinationer av egenskaper, så kallad korrelerande selektion, framför enskilda egenskaper. När egenskaperna styrs av gener kan korrelerande selektion främja genetiska kopplingar mellan olika egenskaper så att dessa nedärvs som en enhet.

Två situationer i naturen som ofta leder till korrelerande selektion är då rovdjur äter bytesdjur eller då insekter pollinerar blommor. Följden kan bli att olika beteenden då kommer att nedärvas gemensamt, exempelvis aggression eller spridningsförmåga. Det kan också handla om färger eller doftsignaler.

Växtförädling och djuravel

Forskarna menar att korrelerande selektion sannolikt är mycket vanligare än man tidigare trott och att sådan selektion förekommer både i naturen och inom växtförädling och djuravel. Det senare kan ofta ha skett utan att människor ens varit medvetna om det. Enligt forskarna finns tecken som tyder på att stora delar av arvsmassans, genomets, struktur och funktion påverkas av den här typen av selektion. Vetskapen att urvalet verkar på hela organismer och på egenskapskombinationer, snarare än enskilda egenskaper, är något som på sikt kan bli till nytta för att optimera avels- och förädlingsarbetet med djur och växter. 

– De som jobbar med växtförädling och djuravel vill ofta uppnå flera olika mål i syfte att öka produktionen, men olika egenskaper står ofta i konflikt med varandra. Därför är det viktigt att vi får mer kunskap om korrelerande selektion och vilka konsekvenserna kan bli för arvsmassan, säger Erik Svensson, professor vid Lunds universitet.

På gott och på ont

Att egenskaper ärvs i paket kan dock leda till oönskade konsekvenser. Om avelsarbetet exempelvis syftar till att öka äggproduktionen bland värphöns kan de genetiska kopplingarna mellan olika egenskaper innebära att hönsen lägger fler ägg men att äggen blir mindre.

Ett annat exempel som Erik Svensson lyfter fram är den ryske vetenskapsmannen Dmitry Belyayevs forskning på silverrävar. Målet var att göra rävarna tama, något Belyayev lyckades med. Men han fick några oväntade förändringar på köpet på grund av den genetiska kopplingen mellan egenskaper.  

– Rävarna ändrade färg och blev svartvit-brokiga och de fick hängande öron. Det man vinner på gungorna kan man förlora på karusellerna, säger Erik Svensson.  

Översiktsartikeln är skriven av Erik Svensson, Anna Runemark och Stephen de Lisle vid Lunds universitet tillsammans med forskare verksamma vid universitet i Australien, Brasilien, Tyskland, Schweiz, Österrike och USA. Artikeln publicerades nyligen i Nature Ecology & Evolution: Correlational selection in the age of genomics

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.