Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forskare erbjöd betalning för vaccinering – då vaccinerade sig fler svenskar

Kollage med två bilder: en arm med plåster på (troligen från vaccin) samt svenska mynt.
Kan 200 kronor extra i plånboken motivera folk att vaccinera sig? Ja, enligt en ny studie publicerad i Science. ”Vi upptäckte också att vaccinationsgraden steg för alla, oavsett kön, ålder och utbildningsnivå”, säger Erik Wengström, Ekonomihögskolan.

En ny studie visar att en liten belöning på 200 kronor, kan öka vaccineringsgraden med fyra procentenheter (från 72 till 76 procent). Studien är gjord på 8 286 svenskar mellan maj och juli i år och publiceras nu i ansedda tidskriften Science. Forskarna bakom studien tillhör ett internationellt team av nationalekonomer från Lund, Köpenhamn, Schweiz och USA.

Vad kan få folk att i högre grad ta emot den vaccinering som erbjuds? Runt om i världen finns exempel på olika försök att belöna den som tvekar. Från 5 dollars betalning i Vancouver, till lotterier i Ohio och tal från president Biden om upp till 100 dollar till den som kavlar upp ärmen för vaccinsprutan. Men har det någon effekt? Det ville forskarna bakom artikeln Monetary Incentives Increase COVID-19 Vaccinations ta reda på. Svaret blev:

– Fler svenskar valde att vaccinera sig när de blev erbjudna 200 kronor i betalning. I vår studie steg vaccinationsgraden med 4 procentenheter, säger Pol Campos-Mercade, postdoc i nationalekonomi vid Köpenhamns universitet och en av forskarna bakom studien.

Vaccinationsgraden steg i alla grupper

Undersökningen bygger på ett representativt urval av 8 286 svenskar mellan 18 och 49 år, vilka delades in i olika grupper. I en grupp fick deltagarna en betalning på 200 kronor förutsatt att de vaccinerade sig mot covid-19 inom 30 dagar. Vaccinationerna kontrollerades med hjälp av Folkhälsomyndighetens nationella vaccinationsregister.

Resultatet visar att den grupp som erbjöds pengar uppvisade högre vaccinationsgrad, jämfört med kontrollgruppen. Inom 30 dagar efter genomförd undersökning hade 76 procent av de som erbjöds betalning vaccinerat sig, jämfört med 72 procent av deltagarna i kontrollgruppen. En skillnad på 4 procentenheter.

– Vi upptäckte också, något förvånande, att vaccinationsgraden steg för alla, oavsett kön, ålder och utbildningsnivå. Det indikerar att monetära incitament har potential att öka vaccinationsgraden bland människor oavsett bakgrund. Resultaten visar också att incitamenten ökar vaccinupptagning även i länder med relativt höga vaccinationsnivåer som Sverige, säger Erik Wengström, professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

Är det värt det?

Forskarna menar också att studiens resultat är extra intressanta utifrån att tidigare forskning till viss del är motsägelsefull: den visar både att pengar som lockbete kan uppmuntra till hälsosammare beteenden, samtidigt som monetära incitament ibland kan vara ineffektiva eller kontraproduktiva. I artikeln lyfter de till exempel att man genom belöningar riskerar att signalera att det skulle vara farligt att vaccinera sig eller att man konkurrerar ut folks goda vilja att vaccinera sig för att skydda andra, vilket då skulle kunna leda till att färre, i stället för fler, vaccinerar sig.

– Men i vår studie finner vi att till och med små monetära incitament, som i det här fallet 200 kronor, faktiskt kan öka vaccinationsgraden. Men det är viktigt att komma ihåg att våra resultat inte innebär att vi borde betala människor; vår studie tar inte ställning till om det är etiskt gångbart eller ej att betala folk för att vaccinera sig, säger Pol Campos-Mercade.

I artikeln lyfter forskarna också från om: är det värt det? Är det kostnadseffektivt för regeringar att betala människor för att vaccinera sig?

– Vi gör ingen djupare kostnadsanalys i studien, men det finns anledning att tro att den här typen av åtgärder är kostnadseffektiva. Det är rimligt att förmoda att det blir en lägre kostnad för samhället att betala folk för att vaccinera sig, inte minst eftersom att pengarna inte försvinner. De överförs bara från staten till medborgarna. Dessutom räddar det ju givetvis liv, säger Pol Campos-Mercade.

Resultaten kan användas under den fortsatta pandemin

Studien fick redan i somras mycket internationell uppmärksamhet. Det var då forskarna började samla in materialet, men det är först nu som studien publiceras offentligt.

– Ofta tar forskning väldigt lång tid och det går inte att svara på dagsaktuella frågor. Men här var det lättare. Kanske hjälpte det att det fanns så lite kunskap om viruset i början och samtidigt ett stort sug efter just kunskap. Pandemin har satt ljuset på forskning som process och det har både media och folk i allmänhet fått upp ögonen för, säger Erik Wengström.

Studien gjordes under sommaren 2021. Skulle resultatet bli annorlunda om frågorna ställdes i dag? Eller om summan på den erbjudna belöningen var mindre, eller större? Det vet forskarna inte, men så här sammanfattar de sina resultat:

– Vi drar slutsatsen att ja, redan låga incitament kan öka vaccinationsgraden mot covid-19. Allt eftersom pandemin fortsätter, så bör incitament vara ett av de verktyg som är värda att överväga i kampen för att minska smittspridning, säger Erik Wengström.

Läs hela artikeln Monetary Incentives Increase COVID-19 Vaccinations i Science här

Mer om studien

Tidskriften Science publicerade artikeln Monetary Incentives Increase COVID-19 Vaccinations online på kvällen den 7 oktober 2021. Artikeln bygger på en förregistrerad, randomiserad kontrollerad studie som studerar effekten av garanterade monetära incitament för vaccination mot covid-19. Forskarna genomförde studien online mellan maj och juli 2021 på 8 286 deltagare som var mellan 18 och 49 år gamla.

Deltagarna rekryterades via undersökningsföretaget Norstat. Deltagarna delades in i fem olika grupper och en kontrollgrupp. Alla grupper, utom en, fick två påminnelser om att vaccinera sig två respektive fyra veckor efter att de svarat på onlineundersökningen. I studien testade forskarna även en rad mer beteendebetonade ”nudges” för att driva upp vaccinationsgraden. Där fann forskarna däremot ingen tydlig effekt.

Porträttbilder på forskarna Erik och Pol.

Kontakt

Erik Wengström
Professor i nationalekonomi
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
+46 (0)46-222 01 23
+46 (0)708-396 111
erik [dot] wengstrom [at] nek [dot] lu [dot] se

Pol Campos-Mercade
Postdoc i nationalekonomi
Köpenhamns universitet
pcm [at] econ [dot] ku [dot] dk

Pressbilder

Finns på Pol Campos-Mercade och Erik Wengström i Lunds universitets bildbank.
Logga in med press som användarnamn och press som lösenord.

Läs mer

Artikelförfattarna har, i olika konstellationer, genomfört och publicerat flera studier under pandemin. I den här sammanfattande artikeln kan du läsa om flera av dem (där presenteras dock inte dagens artikel).

Om författarna

Pol Campos-Mercade, Köpenhamns universitet i Danmark. Disputerad vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Bor i Lund.

Armando N. Meier, University of Lausanne; samt University of Basel i Schweiz.

Florian H. Schneider, University of Zurich i Schweiz.

Stephan Meier, Columbia Business School, Columbia University, USA.

Devin Pope, Booth School of Business, University of Chicago; samt National Bureau of Economic Research, USA.

Erik Wengström, Lunds universitet, Ekonomihögskolan, Sverige. Även verksam vid Hanken School of Economics i Finland.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.