Boende och boenderelaterad konsumtion står för en stor del av hushållens klimatavtryck och miljöpåverkan i många höginkomstländer, däribland Sverige. Tidigare forskning tittar ofta på tekniska lösningar, men för att förstå hur boende kan bli mer hållbart behöver man också förstå konsumtionen kopplat till boende.
I forskningsprojektet ”Att leva i framtiden: Boende i Helsingborg 2035” har forskarna Christian Fuentes, Emmelina Eriksson och Sara Ullström genom intervjuer och fokusgrupper undersökt hur Helsingborgare ser på sitt nuvarande boende och deras tankar om framtiden.
– I intervjuerna beskrev deltagarna hemmet som en plats för arbete, återhämtning, socialt umgänge, träning och vardagsliv. Många berättade om hur bostaden blivit ännu viktigare i takt med att distansarbete blivit vanligare. När människor väljer bostad vägs många olika behov samman samtidigt, säger Christian Fuentes.
Hållbarhet spelar sällan en avgörande roll när människor väljer bostad, men det betyder inte att det måste se ut som det alltid gjort eller att attityder inte kan förändras.
– Vår studie visar att Helsingborgare är öppna för andra sätt att bo än dagens dominerande modeller. I fokusgrupper diskuterades framtida boenden där fler resurser delas mellan hushåll, där social gemenskap får större plats och där den privata bostadsytan kan minska utan att livskvaliteten försämras, säger Emmelina Eriksson.
Men när det kommer till kritan – vill verkligen folk bo så här? Vill inte alla ha plats för egen grill och studsmatta och slippa svärmor runt knuten?
– Det vi har kunnat se är att föreställningar om det goda boendet och förväntningar på framtidens boende oftast är starkt präglade av hur vi bor och lever idag. Det är helt enkelt svårt att föreställa sig alternativ till det vi redan känner till, säger Emmelina Eriksson.
– Vår studie visar dock att när dessa föreställningar utmanas och diskussioner flyttas från hur bostaden ska vara utformad till vad den faktiskt ska göra för oss – ge trygghet, privatliv, gemenskap, plats för umgänge och få vardagen att fungera – så ses andra sätt att bo inte bara som möjliga utan också som attraktiva.
Men det kan väl fortfarande finnas personliga preferenser?
– Ja, vissa vill ha egen trädgård och värdesätter privat utrymme, medan andra värdesätter mindre underhåll och mer gemenskap. Däremot, tillgång till både större gemensamma ytor och utrustning som används sällan och kan delas med grannar sågs av de flesta som något som gav mervärde i livet.
Utmaningen är att dagens bostadsmarknad erbjuder ganska få alternativ och därmed också bidrar till att befästa våra föreställningar om hur ett bra boende ska se ut, menar forskargruppen.
– Ska mer hållbara boenden bli ett verkligt alternativ för fler måste de inte bara vara hållbara utan också ses som attraktiva, fungera i vardagen och kunna passa olika människors behov vid olika tidpunkter i livet, säger Emmelina Eriksson.