Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Första barnet kostar, visar ny studie

Barn och pengar – två saker som hör ihop.
Att få barn har en långsiktig effekt på din inkomst – om du är kvinna. Det visar en ny studie från Ekonomihögskolan. Bild: iStockphoto

Att få barn har en kraftig långsiktig effekt på mödrars arbetsinkomster. Detta visar en studie från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet som använder sig att data från cirka 20 000 kvinnor som genomgår provrörsbefruktning i Danmark. Det är det första barnet som betyder mest för inkomsterna medan ett andra barn bara har kortsiktiga effekter.

– För att studera effekterna av ett första barn har vi samlat in data på kvinnor som genomgår provrörsbefruktning och jämför inkomstutvecklingen mellan de kvinnor som lyckas få barn och de som misslyckas, säger Petter Lundborg, som är professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Vi ser då att de kvinnor som får barn till följd av en lyckad behandling i genomsnitt tjänar 11 procent mindre än de som misslyckas när vi följer upp 10 år senare.

Barnafödande anges ofta som ett skäl till att kvinnor i genomsnitt tjänar mindre än män. Att etablera ett orsakssamband mellan barnafödande och inkomst är dock komplicerat, eftersom kvinnor med olika antal barn kan skilja sig åt på många olika sätt. Men genom att studera inkomsteffekterna av barnafödande hos kvinnor som genomgår provrörsbefruktning kan forskarna etablera ett orsakssamband:

– När vi jämför de kvinnor som lyckas och misslyckas få barn genom provrörsbefruktning skiljer de sig inte väsentligen åt innan behandlingen påbörjas. De har exempelvis liknande arbetsinkomster åren innan provrörsbefruktningen, medan inkomstutvecklingen därefter skiljer sig kraftigt åt mellan de som lyckades och misslyckades. Vi kan därför använda skillnader i behandlingsframgång som ett naturligt experiment för att studera konsekvenserna av barnafödande.

För att förklara de kraftiga effekterna på arbetsinkomster har forskarna använt sig av data på antalet arbetade timmar och timlön.

– På lång sikt ser vi att de förlorande inkomsterna är en konsekvens av lägre timlön medan det på kort sikt främst förklaras av antalet arbetade timmar.

De ekonomiska konsekvenserna av barnafödande är viktiga att studera, både för att förstå skillnader i inkomst mellan män och kvinnor och för att kunna utforma en effektiv föräldraförsäkring. Kvinnor i studien har följts från 1991 till 2009.

– Vi har också tittat på mäns löner i studien, det vill säga effekten på de provrörsbehandlade kvinnornas partners inkomster. Där hittar vi inga statistiskt säkerställda effekter. Mäns inkomster verkar alltså inte påverkas, säger Petter Lundborg.

Forskarnas studie ”Can Women Have Children and a Career? IV Evidence from IVF Treatments” är accepterad för publicering i den välrenommerade tidskriften American Economic Review. Studien är skriven av Petter Lundborg (Ekonomihögskolan vid Lunds universitet), Erik Plug (University of Amsterdam) och Astrid Wurtz Rasmussen (Aarhus University).

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.