Första studien om barnbarnen till nazismens offer

skor från förintelseläger
Bild: Frances Cobianchi/Mostphotos

Barnbarnen till dem som överlevde Förintelsen identifierar sig stundtals som tredje generationens överlevare. För första gången har det gjorts en svensk studie om den här gruppen.

– Det som mest förvånade mig är att det finns människor i dagens Sverige som inte vågar vara öppna med sin identitet, säger Anna Sarri Krantz, socialantropolog och till vardags biträdande rektor på en gymnasieskola i Stockholm.

Hennes intresse för Förintelsen började när hon mötte några förintelseförnekande ungdomar.

– Jag kunde inte väja inför uppgiften att försöka lära mig mer om det historiska förloppet och den historiska och samtida antisemitismen. Sedan jag påbörjade studien, runt årsskiftet 2012/2013, har antisemitismen ökat både i Europa och i Sverige och blivit alltmer aggressiv och hotfull. Denna avhandling är mitt bidrag till att försöka förstå dess konsekvenser och hur den drabbar enskilda individer vars familjer bär på minnen från Förintelsen.

Deras familjehistoria påverkar vem de är idag

Anna Sarri Krantzs studie består av ett 40-tal intervjuer med barnbarnen och medlemmar från den judiska församlingen i Stockholm. Under ett år genomförde hon så kallade semistrukturerade djupintervjuer men också observationer. 

– Deras familjehistoria påverkar vem de är idag, säger Anna Sarri Krantz. Exempelvis berättar några av barnbarnen om att firandet av judiska högtider har blivit viktigare eftersom deras förfäder inte fick att lov att göra det.

De präglas av eftertänksamhet och av uppfattningen om att man måste lära av det förflutna. Även att man som individ har ett stort personligt ansvar är en uppfattning och lärdom som intervjupersonerna menar har format deras identitet. Vissa är aktiva med att sprida kunskap i publika sammanhang, andra agerar mer på det privata planet. Att agera publikt är verkligen ingen självklarhet, berättar Anna Sarri Krantz, tvärtom förvånas hon över hur vanligt det är att inte vilja vara öppen med sin judiska identitet. 

– Detta gäller inte bara judar utan även samer, romer och andra minoriteter. Jag tycker att det är chockerande att man i ett demokratiskt land som Sverige aktivt väljer att hålla inne med sitt ursprung och tillhörighet.

Vad finns det för skillnader mellan 2a och 3e generationens överlevare?

– Jag har i min studie endast fokuserat på 3e generationen, men från tidigare studier kan man ana att dessa mår psykiskt bättre och är mindre traumatiserade än den 2a generationen som har vuxit upp med överlevandegenerationen.

Hur berättelserna från Förintelsen fortlever inom överlevandefamiljerna är något som fortsätter att intressera Anna Sarri Krantz även efter att hon har försvarat sin doktorsavhandling. Det präglar också hennes arbete i den svenska skolan där mycket av hennes tid går åt att lyfta fram demokratiuppdraget och arbeta för alla människors lika värde och lika rättigheter.

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.