Corinna Körting är professor i Altes Testament und altorientalische Religionsgeschichte vid Hamburgs universitet. Hon utses till hedersdoktor för sina framstående insatser inom den bibelvetenskapliga forskningen. Körtings forskningsområden är omfattande, varav flera är av direkt betydelse för den exegetiska forskningen i Lund. Hit hör de bibliska texternas historiska bakgrund i Främre orienten, deras bärande teologiska konceptioner och deras receptionshistoria, dvs. hur de påverkat skilda kulturer, inklusive vår egen. Men också varför tolkningen av bibeltexter skiftar i olika tider och kulturer.
Utöver sin utmärkande forskning visar Körting ständigt sitt engagemang för andra vetenskapliga fält samt för bildning inom och utom akademin. Under flera år var hon koordinator för det internationella nätverket Old Testament Studies, Epistomologies and Methods. Detta nätverk omfattar 16 av de ledande nordeuropeiska universitet som bedriver forskarutbildning i Gamla testamentets exegetik. Fakulteten vill uppmärksamma även dessa pedagogiska insatser eftersom de ger enastående exempel på hur det internationella akademiska samtalet om metod, teori och presentationsteknik kan främjas genom konkret och uthålligt arbete.
Teologiska fakultetens beslut att utse Corinna Körting till teologie doktor honoris causa är ett tecken på vår uppskattning av samarbetet mellan henne och exegeterna i Lund och en önskan om ett fortsatt och fördjupat samarbete under många år framöver.
”Professor Corinna Körting är en tongivande bibelvetenskaplig röst i det exegetiska samhället, en av de främsta inom denna del av den teologiska forskningen. Vår fakultet har samarbetat med Corinna Körting under många år och vi är mycket stolta över att bekräfta detta genom att utse henne till hedersdoktor vid vår fakultet”, säger professor Samuel Byrskog, Teologiska fakultetens dekanus.
Dr. Mark D. Nanos, University of Kansas, utses till hedersdoktor för sin mångåriga och nydanande forskning i gränslandet mellan nytestamentlig exegetik och judaistik. Nanos forskning har huvudsakligen varit inriktad på att vederlägga den traditionella synen på aposteln Paulus och presentera en ny enligt vilken Paulus kan förstås inom första århundradets judendom.
Av historiska skäl har Paulusforskningen varit påverkad av normativ teologi, där den dominerande hermeneutiska nyckeln varit uppfattningen att Paulus, som grundare av kristendomen, befann sig i ett motsatsförhållande till den samtida judendomen. Mark Nanos har kommit att framstå som en av de främsta representanterna för en forskningstradition där de historiska frågorna fått stå i centrum. I stället för att arbeta från det traditionella konfliktperspektivet har Nanos utgått från hypotesen att aposteln Paulus kan förstås som en representant för första århundradets mångfacetterade och universalistiskt orienterade judendom, där frågan om icke-judens eskatologiska öde var framträdande.
Paulus relation till den med honom samtida judendomen är av central betydelse, både för vår förståelse av separationsprocessen mellan judendom och kristendom och för uppkomsten av antisemitiska föreställningar som traderats inom den kristna kyrkan och som på olika sätt påverkar också det moderna samhället. Nanos forskning har i hög utsträckning bidragit till en bättre förståelse av den historiske Paulus och gett den som vill arbeta mot kristen antisemitism effektiva verktyg.
”Det är glädjande att Teologiska fakulteten i Lund kan visa sin uppskattning av Dr. Nanos mångåriga arbete för att komplettera en förenklad syn på Paulus, och med vår utnämning av honom till vår hedersdoktor bidra till att synliggöra den teologiska forskningens judiska rötter”, säger professor Byrskog.
De bägge hedersdoktorerna kommer att ta emot sina utmärkelser vid doktorspromotionen i Lund den 24 maj 2019.