Forskningsprojektet har under två år undersökt uppfattningar om trygghet hos besökare i nio välbesökta städer. Projektet har också fokuserat på hur trygghet skapas i städernas strategiska kommunikation och fysiska insatser i stadskärnor.

Trygghetsfrågor aktualiserades under 2015–2017, då en rad terrorattacker riktade mot turisttäta besöksmål, arenor och evenemang i olika länder utfördes. I Sverige blev vikten av att arbeta med trygghet i stadsmiljön tydlig i samband med terrorattacken i Stockholm i april 2017, liksom ökningen av gängrelaterade skjutningar och riktade sprängdåd i svenska städer. 

– Förhoppningen är att studiens slutsatser och rekommendationer kan utgöra ett underlag för stadsförvaltningar och destinationsbolag att hitta nya sätt att arbeta med trygghet i skärningspunkten mellan stadsplanering, turism och strategisk kommunikation säger Cecilia Cassinger, projektledare och docent vid Institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg, Lunds universitet.

Ökat fokus på trygghetsfrågor när resandet återupptas 

Studiens sista fas genomfördes under den pågående pandemin, vilken slagit hårt mot all besöksnäring och turism.

– Pandemin har också påverkat synen på och förutsättningarna för resande. Det är sannolikt att vi får en mer avvaktande inställning till resor, trängsel och folksamlingar än tidigare. Mycket behöver göras för att återvinna resenärernas förtroende, säger Maria Månsson, forskare vid Institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg, Lunds universitet.

 – Att frågor om trygghet och säkerhet ur olika aspekter kommer att vara viktiga och ta stor plats i besöksnäringens utveckling i framtiden är tydligt, säger kollegan Jörgen Eksell, forskare vid Institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg, Lunds universitet. 

Större rädsla för fickstölder än terrordåd

Forskarna har studerat trygghet från tre perspektiv; hur den uppfattas av besökare, hur den framställs i media och hur stadsmiljön påverkar. Forskargruppen har ställt frågor till internationella och nationella besökare vid nio svenska, urbana besöksmål och analyserat nationell och internationell nyhetsrapportering om trygghet i Sverige.

Studien visar att svenska och internationella besökare uppfattar besöksmålen Göteborg, Helsingborg, Kalmar, Malmö, Landskrona, Lysekil, Stockholm, Varberg och Visby som trygga.

– Uppfattningar om trygghet skiljer sig inte markant mellan städerna. Det finns dock en tendens att besökare i Malmö upplever en lägre grad av trygghet än besökare i de andra städerna, säger Ola Thufvesson, fil dr vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet.

Trots att Sverige då undersökningen genomfördes nyligen hade drabbats av terror- och våldshändelser var besökare inte påtagligt mer rädda för att utsättas för detta.  

– Vår rapport visar att turister är mest rädda för brott som fickstölder, kreditkortsbedrägeri och personrån, alltså inte terrorrelaterade brott som man kanske kunnat tro, säger Jörgen Eksell, forskare vid Institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg, Lunds universitet.

Rapporten slår fast att de säkerhetsåtgärder som uppfattas som trygghetsskapande är uppenbara säkerhetsåtgärder som trafikhinder, övervakningskameror samt patrullerande poliser.

 – Men även väl omhändertagna och väl underhållna stadsmiljöer påverkar den upplevda tryggheten för besökare positivt, säger Ola Thufvesson. 

Rapportens slutsatser i korthet:

• Svenska besöksmål uppfattas som trygga
  • Besökare är mest rädda för brott mot enskild person
  • Säkerhetsåtgärder uppfattas som trygghetsskapande
  • Besökare önskar information om trygghet på resmålet
• Nyhetsrapporteringen om trygghet är mångfacetterad
  • Nationell nyhetsmedia befäster platser som otrygga
  • I internationell nyhetsmedia framställs Sverige som tryggt
  • Berättelser om platser accelererar i sociala medier och  händelser snedvrids ofta av politiska agendor
• Trygga besöksmål skapas genom en kombination av strategier
  • Kommunikation är en del av trygghetsarbetet
  • Samverkan för trygghet viktigt men svårt
  • Besöksnäringen saknar ett organiserat trygghetsarbete
  • Trygghetsåtgärder för invånare gynnar besöksmålet
  • Välskötta stadskärnor upplevs som trygga
  • Trygghet del av social hållbarhet

Om rapporten

• Forskningsprojektet "Rädslans Geografi: turistdestinationen i skuggan av hot om terrordåd" har pågått under 2 år (2019-2020) och finansierats av Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond (BFUF). 
• Projektet är flervetenskapligt. Forskare från Institutionen för strategisk kommunikation och Institutionen för service management och tjänstevetenskap har medverkat.
• Resultaten presenteras i BFUF:s rapport #17 Säkert! – Upplevd trygghet på svenska besöksmål. 
• Rapporten innehåller också rekommendationer för hur besöksmål och destinationer kan arbeta med trygghetsskapande åtgärder och några exempel från branschen.

Rapporten kommer att presenteras och diskuteras med branschaktörer vid ett webbinarium den 12 maj. Webbinariet är öppet för allmänheten.

Anmälan: Säkert! Upplevd trygghet på svenska besöksmål, webbinarium 12 maj 2021, 08.30-09.15