Framtidsfrossa gav besökare mersmak

Deltagare lyssnar på föreläsare i Rausings salen i Skissernas Museum.
Framtidsveckans fredagsavslutning samlade över 100 deltagare som fick spåna om framtiden. Bild: C. Schubert

Tankesmedjan LU Futura blickar tillbaka på Lunds universitets första Framtidsvecka.

Vilken vecka!

Den populärvetenskapliga Framtidsveckan för Lunds universitet har just passerat. Under 14-20 oktober kunde allmänhet och universitetsfolk välja i ett digert program där forskare och inbjudna gäster diskuterade viktiga framtidsfrågor. Temat för i år var omställningar – Vilka måste vi göra? Vilka vill vi göra? Och vilka vill vi helst slippa vara med om?

Föreläsningar och paneldebatter avlöste varandra i Lund, Helsingborg och Malmö.

Skissernas museum, Historiska museet, Botaniska trädgården och Vattenhallen bjöd in till visningar och program. För den som inte kunde komma eller inte fick plats i de fullbokade arrangemangen – eller som för den delen vill se och höra något igen – filmades ett antal evenemang.

Rundvisning i Botaniska trädgården kring temat hållbar matförsörjning i framtiden.
Rundvisning i Botaniska trädgården kring temat hållbar matförsörjning i framtiden.
Rundvisning i Botaniska trädgården kring temat hållbar matförsörjning i framtiden.

Vad har vi då lärt oss av årets Framtidsvecka?

Det var naturligtvis omöjligt att gå på alla arrangemang. Men det blev tydligt att frågor om klimatomställningar, artificiell intelligens och  antibiotikaresistens drog till sig ett stort publikintresse liksom seminariet om framtidens arbetsliv med fokus på att arbeta betydligt högre upp i åldrarna.

Den som lyssnade på Ljudmiljöcentrums föreläsning om ljuddesign som gör det möjligt för blinda idrottare att springa utan ledsagare fick inblickar i hur framtida rum kan skapas. Och den som undrade över vad som doldes under rubriken ”Framtidens lärande – det porösa universitetet” fick hjälp av tre enastående operaimprovisatörer och en fenomenal pianist i att fundera över vad improvisation kan innebära för en lärandeprocess.

Under måndagseftermiddagen handlade två intressanta och välbesökta seminarier om vem som kommer att bestämma i framtiden. På Palaestra hölls ett seminarium om artificiell intelligens, där en rad forskare från olika discipliner, samtliga knutna till det mycket aktiva AI-nätverket vid Lunds Universitet, beskrev robotiseringens och automatiseringens betydelser för deras respektive områden. Kommer våra framtida politiker och opinionsbildare att vara robotar och vad innebär detta för demokratin? Vilka möjligheter, faror och omställningar finns när det gäller användandet av AI inom vården?

LU Futura i panel på Skissernas Museums Rausings sal.
Fredagsavslutningen inkluderade hela tankesmedjan LU Futura som fick svara på frågor om framtiden. Bild: C. Schubert
Fredagsavslutningen med tankesmedjan LU Futura som svarade på frågor om framtiden.

Kväll om framtida maktförskjutningar drog studenter

Det andra större måndagsseminariet ägde rum i Edens hörsal och handlade om global politik och maktförskjutningar. Forskare och experter på olika länder och världsregioner – USA, Ryssland, Mellanöstern, Kina och EU – bidrog med insikter och funderingar om vart världen är på väg. Hoppfullheten lyste med sin frånvaro, men vissa panellister var dystrare än andra. Särskilt mörka bilder gavs av Ekots utrikeschef Ginna Lindberg, som talade om Trumps USA, och av lundahistorikern Klas-Göran Karlsson, som pratade om Putins Ryssland. Vi som besökte detta seminarium, bland oss glädjande nog väldigt många studenter, gick därifrån lite oroligare men också mycket klokare.

Läs resten av blogginlägget på LU Futura bloggen

Mer från Framtidsveckan

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.