ERC Starting Grant riktar sig till forskare i början av sin karriär och har vetenskaplig skicklighet som enda urvalskriterium. Forskarna och deras projekt har genom granskning av andra forskare och i hög konkurrens blivit högst rankade i Europa. I år fick 494 europeiska forskningsprojekt – varav fyra tillfallit Lunds universitet – dela på 780 miljoner euro.
Från Samhällsvetenskapliga fakulteten har Lisa Flower, docent i sociologi, beviljats 1,5 miljoner euro till projektet Virtutrials.
Grattis! Vad är det du ska forska om?
– Jag vill utforska skillnaden mellan fysiska och virtuella möten och hur medverkande via videolänk påverkar de inblandade vid en rättegång. Det finns en föreställning att man i rätten ska mötas öga mot öga och att hela rättsprocessen kan påverkas av att exempelvis vittnen eller tilltalade medverkar via videolänk. Jag vill undersöka om detta stämmer, hur rättegångens legitimitet och ritualen kring den påverkas av att alla berörda inte finns på plats i rättssalen och hur videolänkar påverkar uppfattningar om tillförlitlighet och emotioner, exempelvis ånger.
Hur vanligt är det att inblandade i rättsprocesser medverkar via länk?
– Precis som i andra delar av samhället blir det allt vanligare med virtuellt deltagande. Teknologin som möjliggör virtual reality-rättegångar med avatarer är under utveckling vilket helt skulle kunna ta bort fysiska interaktioner vid en rättegång.
Vad hoppas du kunna uppnå med forskningen?
– Rättegångar måste vara uppbyggda på ett rättvist sätt. När vi är färdiga med vårt projekt ska vi veta om och hur en rättegång kan vara rättvis även om alla berörda inte är närvarande i rättssalen.
Vad betyder ERC Starting Grant för dig?
– Det ger en fantastisk möjlighet, en gamechanger. Jag kommer att kunna ägna fem år åt detta och dessutom anställa fyra doktorander. Tillsammans ska vi bland annat göra etnografiskt arbete vid ett 50-tal domstolsförhandlingar och kvantitativa analyser av domslut från virtuella rättegångar.
– Jag hoppas kunna sätta Lunds universitet på kartan för forskning kring virtuell rättvisa.
Läs om Lisa Flowers forskning https://portal.research.lu.se/sv/persons/lisa-flower
Från Naturvetenskapliga fakulteten har Øystein Opedal, biträdande universitetslektor vid biologiska institutionen, beviljats ERC Starting Grant till projektet POLLCLIM
Grattis Øystein! Kan du berätta lite om ditt projekt!
– Projektet handlar om att bättre förstå hur växter anpassar sig till nya pollineringsmiljöer, såsom minskande pollinerarpopulationer eller lokala förändringar i pollinerararternas mångfald. Vi vet ganska mycket om hur växter anpassar sig till pollinerare, men det mesta av kunskapen kommer från specialiserade system, där en växtart interagerar med en eller ett fåtal pollinerararter. För att närma oss en mer generell modell fokuserar vi på en studieart – tjärblomster – med starkt generaliserad pollinering, det vill säga en växtart som interagerar med många och funktionellt varierande pollinerararter. Genom omfattande fältstudier och experiment kommer vi att utvärdera hur en växtart kan anpassa sig till upp till 50 olika pollinerararter samtidigt.
Vad hoppas du uppnå?
– Genom tjärblomsterstudierna kommer vi att samla in en datauppsättning som är större och mer komplett än någon annan sådan datauppsättning, och jag är säker på att detta kommer att avslöja nya mönster och samband som har varit svåra att få fram i mer typiska, mindre omfattande datauppsättningar. Genom att utveckla och presentera ett nytt ramverk för sådana studier hoppas jag också att projektet ska stå som ett viktigt exempel som inspirerar till fortsatta studier av liknande teman.
Vad betyder det här anslaget för dig?
– Först och främst är detta en välkommen bekräftelse på att det arbete vi gör står sig väl i internationell konkurrens, och att våra kollegor är överens om att arbetet är både viktigt och välplanerat. Rent praktiskt kommer detta projekt att göra det möjligt att rekrytera nya medarbetare och därmed öka arbetsinsatsen, så att vi kan göra projektet mer heltäckande. Det gör att vi snabbare kan samla in tillräckligt med data för att vi ska kunna ta oss an de mest detaljerade frågorna, som ofta är svåra att närma sig inom ramen för mer typiska projekt.
Läs om Opedals forsknining: https://portal.research.lu.se/sv/persons/%C3%B8ystein-opedal
Från Ekonomihögskolan har Ingrid van Dijk, docent i ekonomisk historia och biträdande universitetslektor fått anslag till projektet ”Relative Health: Long-Run Inequalities in Health and Survival Between Families and Across Generations”.
Kan du berätta lite om ditt ERC-projekt?
– Hur har ojämlikheten i hälsa och överlevnad utvecklats över tid? Tänk dig att ett barn föds in i en familj – hur stor är dess chans till ett långt och friskt liv, om man utgår ifrån hälsan hos barnets släkt? Projektet kommer att fokusera på hälsa och överlevnad, eller dödlighet, beroende på hur man väljer att se det. Vilka är de bakomliggande mekanismerna till hur gamla människor blir? I dag finns det väldigt få verktyg för att studera sådana frågor över tid. I mitt projekt föreslår jag att vi studerar denna utveckling med hjälp av likheter mellan släktingar, samt skillnader mellan olika familjer.
Jag kommer att använda data från Sverige, Nederländerna och en amerikansk delstat (Utah). Vi börjar på 1800-talet och slutar ungefär i dag för Sverige och Utah, och på 1960-talet för Nederländerna. Vi kommer även använda enkätdata för ytterligare 60 länder runt om i världen.
Vad hoppas du uppnå?
– Ett av projektets syften är att anlägga ett brett perspektiv på ojämlikhet, hälsa och överlevnad. Dödlighet är en viktig indikator på ojämlikhet. Det handlar inte bara om hur länge vi lever. Är det bara de få lyckligt lottade och rika som gynnas?
I tidigare studier har livslängd satts i relation till inkomst, utbildning eller social klass. För alla dessa saker finns det en hälsogradient; de bäst utbildade och mest välbeställda lever längre. Men kanske är dessa indikatorer inte de bästa instrumenten för att mäta förändringar i ojämlikhet? I vissa sammanhang kanske utbildning är viktigare, och i andra inkomster. I ERC-projektet vill jag titta på hur lika människor är, att se på social ojämlikhet lite bredare, inte bara i förhållande till dessa specifika sociala egenskaper utan till vilken som helst av dem. Vi är ofta snabba med att tänka på genetik i dessa fall, men det finns också en social sida när det kommer till likheter mellan släktingar.
Vad betyder anslaget för dig?
– Jag uppskattar att ERC ger forskarna ett stort mått av flexibilitet och akademisk frihet att verkligen tänka på sina idéer. Jag ser fram emot att studera dessa superintressanta och viktiga frågor under de närmaste åren. Och att rekrytera ett team att göra det tillsammans med!
Läs om Ingrid van Dijks forskning https://portal.research.lu.se/sv/persons/ingrid-van-dijk
Från Humanistiska fakulteten fick Karolin Obert, forskare i allmän språkvetenskap anslag för projektet ”Walk and Talk”.
Kan du berätta lite om ditt projekt?
– Vi kommer att studera hur vi använder språket och hur det påverkas när vi är i rörelse.
Jag och mitt forskarteam kommer att analysera språket hos fyra språksamhällen i olika delar av världen. De är alla jägare-samlare och därför traditionellt mer mobila än vi är. För att samla in data följer vi med dem på ett stort antal vandringar och spelar samtidigt in ljud och bild. Själv kommer jag att arbeta med ett inhemskt språksamhälle i Amazonas i Brasilien.
Därefter analyseras och jämförs de insamlade materialen. En frågeställning kan vara hur talare språkligt kompenserar för det faktum att de inte ser varandras ansikten och gester, till exempel när de går på rad. Vi genomför studien i olika delar av världen för att kunna studera hur olika språkliga, sociala och naturliga miljöer påverkar.
Vad är målet med den här forskningen?
– Som lingvist studerar man olika parametrar som kan förklara språklig mångfald. I det här fallet tittar vi på tal och rörelse. Rörelse är en väldigt viktig del av dessa människors vardag, och därför kan den påverka språket på sätt som har potential att belysa likheter och skillnader mellan olika språk.
Vilken praktisk nytta har er forskning?
– De här språken är ett fönster mot mindre kända kunskapssystem och sådana som kan ha varit betydande under människans förhistoria. I förlängningen hjälper forskningen till med att bevara och skydda dessa hotade språk och system.
– De har inte gatunamn eller skyltar med städers namn, men inspelning av ljud och bild visar att de bor här och har en historia här. Språksamhällena blir synliga och deras kulturella särart och värde lyfts fram. Den konkreta kunskapen har visat sig användbar i kommunikationen med till exempel lokala myndigheter.
Vad betyder det för dig att få ett ERC Starting Grant?
– Väldigt mycket. Jag får en mindre osäker tillvaro och en stabilitet i min forskning. Det ger frihet att forma mitt eget projekt och samtidigt få erfarenhet av att leda en forskargrupp, men framför allt är det spännande. Ingen har gjort det här tidigare.
Läs om Karolin Oberts forskning https://portal.research.lu.se/sv/persons/karolin-obert