Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Gammaldags slåtter ska ge ökad artrikedom

Slåtter vid Ideon
Sigvard Gustavsson slår gräs med Elite Hotel Ideon i fonden. Foto: Jan Olsson

En kusk, två nordsvenskar, en amishtillverkad slåttermaskin från Pennsylvania och en rostig hästräfsa modell äldre. Tillsammans bidrar de till att nya växter och insekter ska kunna flytta in på norra universitetsområdet.

Det är inte alla gräsmattor som har fått växa och bli ängar, långt ifrån. Och den som tror att det är ett sätt att spara pengar när gräset bara slås en gång per säsong har fel.

– Tvärtom, det kostar lite mer. Men Akademiska Hus finns ju för universitetets skull och det här är ett sätt att hjälpa forskarna. Målet är att vissa ytor ska skötas så här på lång sikt, säger Ulf Luvö.

Sigvard och Helena Gustavsson från Vittsjö har fått uppdraget. Med hjälp av de åttaåriga nordsvenskarna Torptak och Torpsparre och en modern variant av en slåttermaskin från svunna tider tillverkad av amishfolket i USA slår de det stora fältet som ramas in av Kemicentrum, Getinge-vägen och Hotel Ideon.

Med bilarna några meter bort och skrattande studenter ännu närmare hörs inte ekipaget när det glider förbi och dubbelkniven tar ett 1,60 meter brett bett i det långa gräset. Det enda som hörs är Sigvard Gustavssons ”ptrroo!” när det är dags att stanna och vända, eller då någon nyfiken förbipasserande vill titta och byta några ord.

I en paus berättar han om några av fördelarna med det gammaldags sättet att slå gräset.

– Knivarna skär av stråna, en traktor med rotorklippare hade slitit av dem. En annan fördel är att marken inte packas och påverkas på samma sätt som när en tung traktor kör över den.

Han och hustrun Helena är hästentreprenörer. Företaget har utvecklats från ett klassiskt jordbruk med kor till ett renodlat hästföretag. Hästarna används i arbetet i den egna skogen, de kör bröllopspar och i samband med doktorspromotionen kör de kransflickorna. Genom åren har de märkt ett tydligt uppsving bland kommuner som vill anlita dem för slåtter. För att möta efterfrågan behövs fler kuskar och paret Gustavsson utbildar dem.

– Det här är en bransch på frammarsch, säger Sigvard Gustavsson.

Forskarna på Biologiska institutionen som har initierat det nya sättet att sköta grönytorna framhåller att det är ett arbete på lång sikt, åtminstone ett decennium. I grunden handlar det om att förändra sättet att tänka kring landskapsvård.

En viktig detalj i arbetet är att gräset måste samlas ihop och forslas bort när det har slagits. Biologerna drar sitt strå till stacken i och med sitt årliga slåttergille. Med hjälp av liar och räfsor angriper de hundäxingen, en gräsart som trivs i näringsrik jord och som totalt dominerar utanför Ekologihusets västra entré.