Forskare har länge vetat att det är ett medfött beteende som gör att sångfåglar flyttar i en specifik riktning mot en avlägsen övervintringsplats. Den aktuella studien handlar om att förstå genetiken bakom detta beteende. Med modern teknik och 20 års forskning om lövsångarens genetik och flyttningsmönster lyckades forskarna slå fast vilka regioner i arvsmassan som styr lövsångarnas rutter.
– Lövsångarnas flyttningsriktning styrs av två platser i arvsmassan. Gener som tillhör den sydliga underarten leder fågeln mot sydväst, över den Iberiska halvön till övervintringsplatser i västra Afrika. Gener som tillhör den nordliga underarten leder i stället lövsångarna mot sydost, över Balkan, till platser i östra och södra Afrika, säger Staffan Bensch, biologiforskare vid Lunds universitet.
Komplext beteende som styrs av två platser i arvsmassan
Forskare har tidigare antagit att korsningar mellan underarter som flyttar åt olika håll ger en avkomma som flyttar i en riktning mitt emellan dessa. För lövsångaren skulle det bli en kurs tvärs över Medelhavet och Sahara, med förmodad högre dödlighet än om de flög väster eller öster om denna rutt. Forskarna fann istället att korsningar mellan sydliga och nordliga lövsångare oftast flyttar likt någon av underarterna. Priset för att blanda sig med varandra är alltså lägre än vad forskarna tidigare trott.
– Många av oss har svårt att hitta tillbaka till bilen efter en kort svampplockningstur i skogen. Det gör det närmast omöjligt att förstå hur en småfågel som väger mindre än tio gram kan flytta från Sverige till en specifik plats i Afrika utan tidigare erfarenhet, säger Staffan Bensch.
Forskarna är förvånade över att ett så pass komplext beteende som variation i flyttningsmönster till så stor del kan förklaras av endast två genetiska regioner.
– Kunskap om lövsångarnas beteende hjälper oss förstå hur olika arters spektakulära flyttningsmönster har utvecklats under evolutionen. Klimatförändringar gör att många arter tvingas ändra sina rutter när miljöerna de är anpassade till förändras. Ju mer vi vet om flyttningens genetik, desto bättre kan vi förstå fåglarnas möjligheter att anpassa sina flyttningsmönster till klimatförändringarna, säger Staffan Bensch.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.