Globala rapporter om markanvändning – ur ett skånskt perspektiv

Under året har globala rapporter pekat ut jordbruket som en starkt bidragande orsak till både minskad biologisk mångfald och klimatförändringar. Gäller detta även för svenskt jordbruk? Och vad kan man i så fall göra åt det? Det var frågor som diskuterades när Lunds universitet bjöd in skånska markägare, beslutsfattare och andra sakkunniga till diskussion.

Markku Rummukainen, professor i klimatologi, inledde samtalet med att presentera det grundläggande problemet:

- Vi brukar redan idag 70 procent av den isfria jordytan och mycket av användningen sker på ett ohållbart sätt, slog han fast.

Klimatförändringarna och ohållbar exploatering av mark och vatten har lett till att mellan 0,5 och 1 miljon av jordens 8 miljoner arter riskerar att utrotas. Det i sin tur bidrar till att ekosystemtjänsterna - det vill säga all den användning människan har av naturen och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet - urholkas.

Dessutom finns ett stort problem med matsvinn; minst 25 procent av den mat som produceras idag går till spillo.

Markku Rummukainen om markanvändning och klimat
Markku Rummukainen om markanvändning och klimat

Henrik Smith, professor vid Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) och expert på biologisk mångfald, satte de globala rapporterna i ett regionalt perspektiv.

- Man tror ofta att utdöendet av arter kommer att ske någon annanstans. Så är det inte. Vi påverkas här och nu, sa han och visade bilder på hur antalet fåglar i jordbrukslandskap har minskat dramatiskt sedan 1990-talet.

Henrik Smith pekade också på den potentiella konflikt som finns mellan att motverka klimatförändringar och bevarandet av arter.  Klimatförändringarna kan innebära krav på ökad inhemsk produktion, och en intensifiering av jordbruket kan i sin tur leda till minskad biologisk mångfald.

Lösningen, menade han, bör ligga i ekologisk intensifiering, det vill säga att man tar hänsyn till och använder sig av den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster den kan bidra med när man brukar jorden.

Henrik Smith om markanvändning och biologisk mångfald
Henrik Smith om markanvändning och biologisk mångfald

Linda-Maria Dimitrova Mårtensson, docent i odlingssystemsekologi vid SLU, forskar bland annat om perenna grödor. Hon berättade om hennes och andra forskares försök att odla den veteliknande sädesarten Kernza.

En vinst med satsningen på perenna grödor är att de minskar jordbrukets klimatpåverkan. De har också en positiv inverkan på jordens bördighet.

Linda Maria Dimitrova Mårtensson om forskning om perenna grödor
Linda Maria Dimitrova Mårtensson om forskning om perenna grödor

Inbjuden talare vid dialogmötet var även jordbrukaren Lena Åsheim, ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse och ordförande i SLF, Stiftelsen Lantbruksforskning.

Hon framhöll att Sveriges bönder som regel är mycket bra på att producera hållbart och tyckte att den debatt om ”bondeskam” som uppstod när de internationella rapporterna om markanvändning släpptes var olycklig och missvisande. (Se Jordbruksverkets generaldirektör i SVD.)

- Vi vill öka den svenska produktionen och det rejält, på ett bra och hållbart sätt, sa hon.

Hon såg positivt på forskning om nya hållbara grödor men efterlyste en större förståelse för böndernas villkor och deras behov av lönsamhet. Hon hade gärna hört fler röster av beteendevetare och ekonomer i debatten om hållbart jordbruk.   

Lena Åsheim, ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse och ordförande i SLF, Stiftelsen Lantbruksforskning på Futurasamtal#5 - om markanvändning och klimat
Lena Åsheim, ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse och ordförande i SLF, Stiftelsen Lantbruksforskning på Futurasamtal#5 - om markanvändning och klimat

Efter presentationerna följde en paneldiskussion med publikfrågor:

Publikdiskussioner om klimat, biologisk mångfald och markanvändning
Publikdiskussioner om klimat, biologisk mångfald och markanvändning

Futurasamtal#5 - om biologisk mångfald och markanvändning i den klimatpolitiska hetluften

Dialogmötet arrangerades av Lunds universitets tankesmedja för framtidsfrågor, LU Futura, samverkansinitiativet LU Land samt Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) vid Lunds universitet. Läs mer om IPBES- och IPCC- rapporterna som låg till grund för diskussionerna.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.