Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hallå Christian Jörgensen om att äta klimatsmart

Du är nationalekonom som forskar om livsmedelsförsörjning vid Agrifood, ett centrum med regeringsuppdrag att göra analyser av livsmedels-, jordbruks- och fiskerinäringen. Under Hållbarhetsveckan tar Debatt i Lund upp detta under rubriken ”Mat, makt och miljö – går det äta klimatsmart?”

Foto: Mostphotos

Går det att äta klimatsmart?

– Man kan definitivt äta mer eller mindre klimatsmart. Det finns ett mycket enkelt och tydligt tips: Undvik kött och minska intaget av mejerivaror. Framför allt ska man undvika att äta rött kött, främst lamm och nöt, men även griskött. Animalieproduktionen står enligt beräkningar för 15 procent av de globala koldioxid-utsläppen och vår köttkonsumtion har skjutit i höjden sedan andra världskriget, även om den ser ut att plana ut nu. 

Men det är ju inte bara köttproduktionen som ökar koldioxid-utsläppen. Vore det inte bra idé att klimatmärka all mat i livsmedels-affärerna?

– Problemet är att det finns många olika faktorer att ta hänsyn till och det är svårt att beräkna hur stor klimatpåverkan ett visst livsmedel har. Dessutom är det komplicerat att kommunicera resultatet på ett begripligt sätt till den vanlige konsumenten. Att dra ner på köttkonsumtionen är däremot ett enkelt och tydligt budskap som dessutom gynnar den enskilde konsumentens hälsa.  

Är det klimatsmart att välja ekologiska varor?

– Ekologiska varor kan vara bra på andra sätt, men de är inte per automatik det mest klimatsmarta alternativet. Många konsumenter tror att de gör något gott för klimatet genom att lägga lite extra pengar på ekologiska varor. Är det klimatet de vill gynna så finns risk att de då lägger sina pengar på fel saker. Under vissa omständigheter kan ett konventionellt och intensivt storjordbruk vara mer klimatsmart än ett småskaligt ekologiskt.

Christian Jörgensen. Foto: Johan Bävman

Men läggs det inte alltför stort ansvar på den enskilde individen att göra klimat-smarta val, exempelvis när det gäller att äta rätt? 

– Ja, egentligen hade det bästa varit om vi hade politiska styrmedel som ser till att maten som finns i affärerna är klimat-smart. Men så är det inte idag. Livsmedelsproduktionens omfattande regelverk tar i själva verket lite hänsyn till klimatet. Det handlar mer om att värna om bönderna och den inhemska eller europeiska produktionen av livsmedel.   

Borde regelverket skrivas om?

– Ja, det skulle kunna vara ett större fokus på att minska växthusgaserna. Men det räcker inte med att Sveriges eller ens att EU:s regelverk skrivs om. Besluten borde fattas på global nivå. Annars riskerar vi bara att slå ut EU:s jordbrukare och då har vi inte gjort mycket nytta. I avsaknad av effektiva globala regleringar kan vi i alla fall göra vad som är näst bäst, det vill säga skära ner på köttkonsumtionen.

Ulrika Oredsson

FAKTA: Debatt i Lund är en del av Hållbarhetsveckan och hålls den 25 april. Miljöminister Karolina Skog deltar i panelen. liksom Henrik Smith (LU), Chalmersforskaren Fredrik Hedenius, Ann-Helen Meyer von Bremen, författare till boken ”Makten över matkassen” och Hilda Runsten, Lantbrukarnas riksförbund. Moderator är journalisten Tomas Tengby. Debatten hålls kl 20 på Café Aten. Dörrarna öppnas kl 19.30