200 ton. Så mycket pumpa fraktades ut från lantbrukaren Leif Nilssons gård i Löderup på Österlen inför fjolårets Halloweenfirande, enligt SVT Nyheter.
– Men faktum är att vi lika gärna hade kunnat stå och slita med en rova eller beta, säger Katarzyna Herd, etnolog vid Lunds universitet.
Rovan som lykta var nämligen en central symbol i den irländska myten om Stingy Jack som lurade djävulen men dömdes att vandra i mörkret med glödande kol i en urholkad rova.
– Alltså precis som vi gör med pumpor och ljus under Halloween idag. Den stora skillnaden är att man på de brittiska öarna använde sig av rovor eller kålrötter eftersom de var enkla att få tag på, säger Katarzyna Herd.
Men den irländska svälten mellan 1845 och 1852 tvingade omkring en miljon irländare att fly sitt land. Många hamnade i USA. Väl över på andra sidan Atlanten visade det sig att tillgången på pumpor inte bara var mycket god – de orange växterna var dessutom smidiga att karva i.
– I alla fall i jämförelse med den mer kompakta och hårda rovan. Men faktum är att en rova eller kålrot ser mycket mer skrämmande ut än den orangea pumpan. Det är bara att pröva själv, säger Katarzyna Herd.
Antika traditioner bakom dagens spökdräkter
Pumpor och lysande lyktor är långt ifrån det enda vi förknippar med Halloween. Spöken, masker och läskiga kostymer är minst lika centrala symboler. Dessa uttryck har faktiskt sitt ursprung ännu längre tillbaks i tiden då skördefesten Samhain firades på de brittiska öarna.
– Under Samhain trodde de forntida keltiska britterna att de hemsöktes av de döda och tände därför eldar för att skrämma bort dem. För att slippa bli igenkänd av de avlidnas andar klädde man ut sig i masker och andra förklädnader. Halloweenfirandet som det ser ut idag med maskerad, tända ljus och pumpor har utvecklats båda dessa irländska seder och traditioner, säger Katarzyna Herd.
Många högtider förknippas med döden
Världen är full av högtider kopplade till död, uppståndelse och existens, som exempelvis den kristna påsken. Kanske är ändå den färgsprakande mexikanska högtiden Día de Muertos (sv De dödas dag) där man samlas för att ta emot de dödas själar den högtid som påminner mest om Halloween? Firandet karaktäriseras av skelett och skrämmande masker varvat med färgstarka blommor och levande ljus.
– Även den japanska buddhistiska högtiden Obon har en stark koppling till döden och inte minst de döda. Obon äger ofta rum i augusti och kan nog beskrivas som den stora skräck- eller spökmånaden i Japan. Lite som oktober är för oss i Sverige under Halloween, säger Katarzyna Herd.
Är Halloweenfirandet här för att stanna?
– Just nu har vi ganska få högtider i Sverige där vi klär ut oss eller skrämmer varandra. Det är också en högtid som infaller mellan sommaren och julen – en annars lugn period på högtidsfronten. Kanske fyller den en funktion just därför – att något helt enkelt händer, säger Katarzyna Herd.
Ser du någon annan högtid från en annan del av världen som är på intåg i Sverige?
– Möjligtvis har det kinesiska nyåret börjat göra lite intryck i form av dekorationer, nyårsbakelser och kakor som säljs i främst asiatiska butiker. Även det ökade västerländska intresset för horoskop kan tolkas som ett ökat intresse för Kina eftersom astrologin är väldigt viktig i kinesisk kultur, säger Katarzyna Herd.