Kungshuset byggdes 1578–1584, ursprungligen till den danske kungens länsman. 1688 tog universitetet över huset och har haft verksamhet i det sedan dess, så när som på de senaste åren. Nu renoveras och moderniseras huset för att bli kontor till rektor med staber, med beräknad inflyttning hösten 2023. Bland annat ska det sättas in en hiss, vilket gör det möjligt att undersöka och datera de bjälkar som kapats för att ge rum åt hisschaktet. LUM är med när geologen Hans Linderson daterar bjälkarna i rekordfart och med nästan kuslig precision.
Hans Linderson tittar tvärs över det stora hålet som har tagits upp till hisschaktet i golvet på andra våningen i Kungshuset och konstaterar att det är fina snittytor där de bärande bjälkarna har kapats. I rummet intill ligger de tjocka stockarna staplade och uppmärkta. Allt för att veta exakt var respektive bjälke suttit. Medan det knackas och hamras på andra håll i huset och byggarbetare ropar till varandra får Freddie Müller instruktioner om hur bjälkproverna ska sågas. Inga tunna skivor men inte för tjocka heller. Ett par centimeter är lagom.
Kvaliteten avgörande
Bjälkarna är av furu och flera decimeter i diameter. Hans Linderson går ner på knä för att studera sågytor och årsringar. Kvaliteten är avgörande för resultatet.
– När jag kommer tillbaka till labbet med proverna så skär jag träets cellväggar med rakblad och mäter med en hundradels millimeter noggrannhet i flera riktningar.
Men än har han inte kommit så långt. Medan Freddie Müller sågar lagom tjocka skivor under överinseende av Statens Fastighetsverks projektledare Stefan Larsson berättar Hans Linderson om metoden han använder, dendrokronologi. Med den går det att bestämma hur gammalt trädet var när det fälldes, vilket år det avverkades och så när som på fem mils radie var trädet har stått.
Bjälke från 1820-talet
Några timmar senare har han kommit en bra bit på väg. Då har proverna burits upp till Geologiska institutionen, lagts i blöt, årsringarna blottlagts med hjälp av rakblad, räknats och analyserats med en hundradels millimeters precision. Genom att jämföra med referenser i vad som liknas vid ett kronologiskt trädbibliotek har Hans Linderson daterat ett par prover och bestämt deras geografiska ursprung.
– En bjälke kommer från en tall som sannolikt avverkades vintern 1821–1822 någonstans nära gränsen mellan nordvästra Småland och Västergötland, men det kan vara senare under 1820-talet också, provet är inte klockrent.
– Det andra provet är solklart. Bjälken är från en tall som avverkades vinterhalvåret 1880–1881 i södra Dalarna eller norra Värmland.
Förklaringen till att en bjälke tillkommit efter de stora renoveringarna av Kungshuset på 1830- och 1870-talen är att det utrustades med bland annat centralvärme och gjutjärnstrappor 1884. Då var Kungshuset universitetsbibliotek och Stefan Larsson förklarar att det var den nya gjutjärnstrappan från expeditionen upp till våning två som gjorde att man var tvungen att stötta golvbjälkarna på andra våningen med en extra stock.
Märkliga resultat
Innan Hans Linderson började datera bjälkarna trodde han att analysen skulle bekräfta att de kom från träd som avverkats ungefär samtidigt inom samma område. Men analysen visar motsatsen. En bjälke kommer från ett träd som möjligen kan ha fällts så tidigt som år 1620. Ett par andra prov saknar ännu dateringsförslag.
– Det är jättemärkligt. Det kan betyda att de har vitt skilda åldrar eller växtplatser, till exempel Polen eller Finland. Men jag jobbar vidare så får vi se vad det ger.
