Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hissnande höjdväxlingar hos maratonflygande flyttfåglar

En dubbelbeckasin flyger, i bakgrunden syns berg. Foto
En dubbelbeckasin fotograferad i den jämtländska fjällvärlden. Foto: Åke Lindström

Extrema skillnader i flyghöjd mellan dag och natt kan vara ett, tills nu, oupptäckt mönster bland flyttfåglar. Den reflexionen gör forskare vid Lunds universitet i en studie på dubbelbeckasiner där de även uppmätt nytt höjdrekord för flyttfåglar oavsett art, 8700 meter.

Dubbelbeckasiner är en vadarfågel som häckar i bland annat Sverige och tillbringar vintern i områden vid ekvatorn i Afrika. Från tidigare studier vet man att dubbelbeckasiner gör långa maratonflygningar på upp till 6000 kilometer som varar 60–90 timmar när de flyttar mellan häckningsplatserna i Jämtland och övervintringsplatser vid ekvatorn. I en ny studie som publiceras i tidskriften Current Biology beskriver det internationella forskarlaget hur dubbelbeckasinerna flyger mycket högre på dagen än på natten. Skillnaden kan vara flera tusen meter. Ett antal gånger flyger de på över 6000 meters höjd dagtid, vilket kan jämföras med en snitthöjd på cirka 2000 meter nattetid. Högst flög en individ som under en höstflygning till Afrika flög på över 8000 meter fem timmar i sträck och som högst nådde 8700 meter.

– Det är den högsta flyghöjd som någonsin registrerats för en flyttfågel, säger Åke Lindström vid biologiska institutionen i Lund och den som lett studien.

Ett mönster på spåren

Forskarna har använt små dataloggar som utvecklats vid biologiska institutionen i Lund och fäst dessa på dubbelbeckasiner för att kunna följa hur flyghöjden ändras under de långa flygningarna. Rekordhöjden, 8700 meter, är häpnadsväckande. Forskarna fascineras emellertid än mer av det mönster bland flyttfåglar som de nu kan vara på spåren. Nyligen publicerades en studie, även den ledd av forskare i Lund och gjord på trastsångare, där forskarna konstaterade att de små tättingarna vid ett par tillfällen under flytten flög både natt och dag och då flög på mycket högre höjd på dagen än på natten. Detta skedde då trastsångarna passerade över ogästvänliga områden som Sahara och Medelhavet.

De betydligt större dubbelbeckasinerna gör alltså samma sak. Men inte bara när de flyger över så kallade ekologiska barriärer som öken och hav, utan även då de flyger över tropikerna och över Europa. 

– Andra arter som flyttar kan också tänkas använda sig av den här dag-och-natt-rytmen. Vi kan mycket väl vara ett generellt mönster på spåren, men det får framtida studier visa, säger Åke Lindström. 

En fågel på marken. Foto
En dubbelbeckasin av hankön. Foto. Åke Lindström

Om det visar sig vara ett mönster hos många flyttfåglar så ökar förståelsen för vilka omvärldsfaktorer som är viktiga för flyttande fåglar. Den kunskapen kan i sin tur öka möjligheterna att förklara den stora variationen i beteendet hos dessa fåglar. Varför flyttar vissa arter på natten och andra på dagen? Varför flyger vissa fåglar bara korta sträckor åt gången medan andra, som dubbelbeckasinen, flyger flera dygn i sträck?

Tre förklaringar

Ännu vet ingen säkert varför dubbelbeckasiner och trastsångare flyger högre på dagen än på natten när de flyttar. Forskarlaget räknar upp tre förklaringar som de troligaste: fåglarna kan lättare orientera sig efter landmärken, de undviker rovfåglar, kylan på höga höjder bidrar till att de inte blir överhettade när de arbetar hårt under en gassande sol.

– Vårt huvudspår är att de flyger högt för att kyla sig, men vi måste vara ödmjuka och erkänna att det kan finnas andra eller ytterligare förklaringar, säger Åke Lindström. 

Studien publiceras i en artikel i tidskriften Current Biology med titeln Extreme altitude changes between night and day during marathon flights of great snipes.

 

Kontakt

Mer information
Åke Lindström, professor
Biologiska institutionen, Lunds universitet
0706-97 59 31
ake.lindstrom@biol.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.