Välbesökt seminarium

Fyra forskare, uppkopplade via Zoom, också de från Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, har förberett frågor till gästprofessorn.

697 lyssnare är anmälda till det öppna digitala seminariet. Förutom Sverige är USA, Polen, Danmark, Storbritannien, Indonesien, Finland, Förenade Arabemiraten, Slovakien, Slovenien, Österrike, Australien, Irland, Kroatien och Nya Zeeland med och lyssnar.

Och så Mikael Dolsten. Gästprofessorn och forskningschefen vid läkemedelsföretaget Pfizer, som lett det vetenskapliga arbetet med att ta fram Pfizers och BioNTechs corona-vaccin. Dolsten, en gammal Lundastudent, som närapå hoppade av läkarstudierna första dagen, som doktorerat här, vars tre barn är födda här.

Från sitt arbetsrum hemma i New York ska han strax ska berätta historien om hur det gick till när man lyckades ta fram ett vaccin mot SARS-CoV-2 på nio månader, mitt under pandemin. Enligt Dolsten skulle det i vanliga fall tagit nio år.

I slutet av april förra året påbörjades kliniska studier. Zoommötet då svaret på Fas III-studien kom var stort.
– Alla preliminära data hade sett bra ut, men jag har varit tillräckligt länge inom läkemedelsindustrin för att veta att mycket kan hända.

Inget har varit stort som detta

Den oberoende styrkommittén gav beskedet: ”Ni har mer än 90 procents vaccineffekt”.
– Jag hoppade upp ur stolen och skrek rakt ut av glädje! Inget i min karriär har varit lika stort som detta, säger Dolsten, som utvecklat 30 medicinska produkter.

Stora framgångar, men risk finns alltid att viruset muterar, och vaccinet tappar kraft.
– Här är de så kallade mRNA-vaccinerna unika. På 90 dagar kan man ha ett vaccin som fungerar optimalt igen. Tekniken är oerhört snabb.

Mikael Dolsten anställdes för att få fart på kreativiteten i forskningen.

Han tror att vi vinner denna första rond mot corona-viruset, men varnar samtidigt för att en ny pandemi kan hota igen om några år, då muterade släktingar till dagens virus kan komma att utmana oss på nytt.
– Det svåra nu är logistiken: vi behöver vaccinera en värld på nästan 8 miljarder människor.
 

PhD-studenten Oscar Manouchehrian frågade om industrins benägenhet, eller obenägenhet, att publicera resultat, för andra forskare att bygga vidare på, och Dolsten höll med:
–  Samarbete är viktigt i forskningen. Det borde skapas någon slags open source kunskapsbank för att främja forskning.

PhD-studenten Zackarias Söderlund undrade hur man överbryggar gapet mellan akademi och industri och om det som forskare går att korsa gränsen närsomhelst.
– Det går men steget handlar också mycket om vad som intresserar forskaren just då. Det är ett samspel.

Nästa forskningsrevolution

Biträdande lektor Sonja Aits frågade om sitt specialämne artificiell intelligens (AI). Dolsten tror som hon:
– AI är nästa revolutionerande verktyg för medicinsk forskning.

Forskargruppsledaren och lektorn Alex Evilevitch, själv virusforskare, diskuterade risken för kommande mutationer. Dolsten erkände:
– Tankarna på just det håller mig sömnlös om nätterna.

Professorn och prefekten Tomas Deierborg undrade om det i pipeline finns antivirala mediciner som stör SARS-CoV-2 replikeringsmekanismer.
– Jo, det finns, men tyvärr ingen som är kraftfull nog just nu.

– När jag fick frågan om att bli gästprofessor i Lund öppnades en dörr till mitt hjärta. Det var här som grunden till min karriär las och det känns bra att kunna ge tillbaka till Lund. Jag hoppas kunna inspirera nya forskare att sikta mot stjärnorna. Och nå nya galaxer, avslutade Mikael Dolsten.