Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Humlehund i forskningens tjänst

I sommar ska doktoranden Sofia Blomqvist ut och undersöka hur pollinerande insekter, som humlor och solitära bin, vid vägkanter mår. Det finns dock ett problem. Humlebon är väldigt svåra att hitta. Nu hoppas hon kunna träna hunden Ylle att hjälpa henne.

Tryffel, vägglöss och droger – det är bara några av sakerna som en hund kan spåra upp med hjälp av sitt fantastiska luktsinne. På senare tid har hundar även börjat att användas i bevarandebiologiskt syfte, främst utomlands, för att bland annat leta efter och hitta olika rödlistade arter och för att upptäcka skadedjur, till exempel granbarkborrar.

Nosen som verktyg

Nu står hundtokiga Sofia Blomqvist, doktorand i biodiversitet och bevarandekunskap på Centrum för klimat- och miljövetenskap (CEC) vid Lunds universitet, i begrepp att utveckla ännu ett användningsområde. Hennes doktorandprojekt går ut på att undersöka hur blomrika vägkanter påverkar pollinerande insekter, främst humlor och solitära bin. Av en slump läste hon en utländsk studie om hur hundar kan användas för att hitta humlebon och det tog inte lång tid innan hon bestämde sig för att involvera sin egen hund i sin forskning. Humlehundar finns redan ibland annat USA, på Nya Zeeland och i Storbritannien – men i Sverige är Sofia pionjär.

– Jag är en klassisk hundidiot och har alltid tyckt att vi inte utnyttjar hundarnas kapacitet på ett maximalt sätt. Samtidigt har vi inte så mycket information om humlebon, var de finns och hur de ser ut, så min förhoppning är att vi ska kunna fylla informationsluckorna snabbt och effektivt med hjälp av hundar, säger hon.

Den blivande humlebosökaren heter Ylle och är en 2,5 år gammal brunsvart hund av rasen Lancashire heeler. Rasen har sitt ursprung som vallhund, men Sofia Blomqvist berättar att Ylle även har ett väldigt stort intresse att arbeta med nosen. Således kommer han nu få i uppgift att ”valla” humlor.

– Hade Ylle inte varit så doftintresserad till en början så hade jag inte börjat med detta. Han har visat mig vägen hit, säger hon.

Se, men inte röra

För att lära Ylle att söka efter bon behövs dock kolonier att öva på. Således efterlyser Sofia Blomqvist observationer av humlebon – gärna i eller runt Skåne och Blekinge som är det område hon undersöker i sin forskning – och ber därför om tips från allmänheten (se faktaruta intill). Eftersom våren är den tid då drottningarna letar efter nya hålor att bosätta sig i understryker hon dock att det är väldigt viktigt att inte störa dem genom att flytta på bon eller liknande. Därför är hon främst intresserad av just observationer, så att hon och Ylle kan åka till platserna och träna senare i sommar.

– Har man sett ett bo kan man kontakta mig så kommer vi och söker på sommaren och hämtar sedan boet på hösten när humlorna har dött. Vi vill inte störa humlorna, och inte heller uppmuntra folk att göra saker som kan leda till att de blir stuckna.

Gillar håligheter

För den som är sugen på att ge sig ut och leta humlebon kan det dock vara lättare sagt än gjort. Till skillnad från exempelvis getingar bygger humlor vanligen inga egna bon utan flyttar in i diverse håligheter som redan finns i omgivningen, till exempel gamla sorkbon eller hålor i marken. Således kan de vara svåra att se och upptäcka. Något att hålla utkik efter kan dock vara luftig mossa, gamla gnagarbon och stenhögar.

– Ofta märker man bara kolonier genom att man ser många humlor på samma ställe, till exempel i en spricka i ett hus, eller att de flyger upp när man klipper gräsmattan. Det är just därför som det saknas en del kunskap om humlebon, för att de är så knepiga att hitta, säger Sofia Blomqvist.

Hjälp av tränare

Att träna en hund att söka efter humlor är som sagt nytt i Sverige. I varje fall känner de två instruktörer, Therese Welander och Marie Koenen, som Sofia har till sin hjälp inte till några andra projekt utöver de som de båda nu driver i Blekinge och Skåne, med några handplockade hundar så att Ylle inte ska behöva göra allt jobb själv.

– Att jobba med hund för den här sortens ändamål är inte så vanligt i Sverige, säger Marie Koenen som jobbar med specialsök och vars egna hundar tränats för att hitta vägglöss, liksom åkersniglar och spanska skogssniglar, också kända som mördarsniglar.

– Det är de första snigelhundarna i Sverige, de söker både på ägg och sniglar, och vi anlitas av olika aktörer, säger hon, och beskriver entusiastiskt sig själv som en riktig nörd på området.

Hon ska också ingå i ett projekt med Naturvårdsverket där hundarna ska leta efter ogräs och skadedjur.

Kan då hundar tränas till att hitta vad som helst?

– Ja, det skulle man kunna säga. I princip i alla fall, säger Marie Koenen.

Har du sett ett humlebo?

Sofia Blomqvist och Ylle tar gärna emot tips på var allmänheten sett humlebon. Då kan de sen åka till platsen och träna. Mejla koordinater och en kort beskrivning till
sofia [dot] blomqvist [at] biol [dot] lu [dot] se (subject: Humlor) .

 

Sofia Blomqvist och hunden Ylle. Foto.

Om Sofia Blomqvist

Sofia Blomqvist, doktorand i biodiversitet och bevarandekunskap på Centrum för klimat- och miljövetenskap (CEC) vid Lunds universitet, har precis fått klartecken till att involvera träningen av Ylle i sin forskning, som ett sidoprojekt. Hennes mål på sikt är att upprepa en tidigare vetenskaplig studie som blivit kritiserad. Syftet är att slå fast om hundar kan tränas till att hitta humlebon, och, om de kan det, se om de är bättre på det än människor. Skulle det visa sig att hundar är mer effektiva när det gäller att hitta bon än människor, skulle det kunna underlätta för många forskare när de exempelvis undersöker större områden.

Läs mer om Sofia Blomqvist och hennes forskning - cec.lu.se

 

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.