Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hur mår fåglarna i staden?

Fågelholk. Foto: Caroline Isaksson
Fågelholk. Foto: Caroline Isaksson

För första gången ska forskare undersöka om det bara är fördelar för fåglar att bli matade av människor. Bland annat ska forskarna från Lunds universitet studera om fåglarna tjänar mer på att bosätta sig i Luleå än i Malmö. Tesen är att fördelarna blir fler ju kallare klimatet är.

Projektet ska under fem år undersöka småfåglars hälsa, överlevnad och häckningsframgång. Siktet är främst inställt på talgoxe och blåmes. Hur påverkas de av luftföroreningar? Val av föda? Stress i form av buller och gatubelysning? Temperatur? Svaren ska öka förståelsen för hur exploatering och förtätning av städer påverkar småfåglarnas liv.

Projektet leds av evolutionärekologen Caroline Isaksson vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.

- Varje år ges enorma mängder mat till småfåglar, självklart i tron att det är av godo. Men är det alltid det? Vår hypotes är att fåglar tjänar mer på att flytta in till staden i kalla klimat än i milda.

Utgångspunkten är alltså att de positiva effekterna av fågelmatning för överlevnad överväger de negativa effekterna av luftföroreningar och annan stress när fåglar blir stadsbor i norr. I söder där klimatet är mildare skulle det vara tvärtom.

Studien ska också undersöka matningens för- och nackdelar kopplat till framgång att häcka.

Forskarna ska även utvärdera hur bra olika typer av fågelmat, exempelvis solrosfrön och jordnötter, är för talgoxar och blåmesar.

- Kanske finns det skräpmat även för fåglar. När vi är klara kan vi ge riktlinjer för hur och vad vi ska mata just dessa fåglar med för att de ska må så bra som möjligt, säger Caroline Isaksson.

Projektet börjar i Malmö, Helsingborg och Göteborg, men ska så småningom involvera fler städer runt om i Sverige. Forskarna från Lunds universitet samarbetar med såväl kommuner, länsstyrelser som intresseorganisationer.

I år tar forskarna hjälp av biologistudenter från Lund och Göteborg. Nästa år utökas studien och forskarna vill då att allmänheten, inte minst skolklasser och fågelklubbar, hjälper till med insamlandet av data.

De första delresultaten beräknas vara klara hösten 2018.   

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.