Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Inte givet att ekologisk odling är bättre för miljön

Traktor som kör på en åker. Foto.

Är ekologisk odling bättre för miljön än konventionell odling? Svaret beror på vilken typ av måttstock du använder för att jämföra miljöpåverkan. Det visar en genomgång av tidigare forskning, gjord av Agrifood Economics Centre på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Sverige har mål om att 30 procent av jordbruksarealen ska vara ekologisk år 2030. Ekologisk odling kräver dock mer mark än konventionell odling samtidigt som behovet av en effektiv markanvändning ökar med en stigande efterfrågan på livsmedel och biobränslen. Därför är det viktigt att veta om ekologisk odling är bättre för miljön när mer mark behövs för att uppnå samma produktion av livsmedel som genom konventionell odling.

Olika resultat beroende på om hektar eller skörd är utgångspunkt

Agrifood Economics Centre har just avslutat ett projekt där utredarna har gått igenom tidigare forskning för att belysa kunskapsläget om ekologisk odlings miljöeffekter. De hoppas kunna bidra med underlag för framtida samhällsekonomiska analyser av svensk ekologisk odling. I projektet har utredarna tittat på tre miljöfaktorer: biologisk mångfald, näringsläckage och utsläpp av växthusgaser.

– Vår sammanställning tyder på att när miljöpåverkan mäts per hektar åkermark ger ekologisk odling ökad biologisk mångfald, mindre näringsläckage och lägre utsläpp av växthusgaser. Men om miljöpåverkan i stället beräknas utifrån hur mycket mark som krävs för att producera en bestämd mängd livsmedel, ja, då finner vi att ekologisk odling enbart har en positiv effekt på biologisk mångfald. Utsläppen av växthusgaser och näringsläckage kan till och med öka ifall samma mängd livsmedel ska produceras med ekologiskt i stället för konventionellt jordbruk, säger Fredrik Wilhelmsson, föreståndare vid Agrifood Economics Centre.

Detta beror bland annat på att det krävs mer jordbruksmark för att producera samma mängd livsmedel vid ekologisk odling. Det minskar möjligheten att använda mark för exempelvis skogsbruk och naturområden.

– Vi drar slutsatsen att det inte är givet att ekologisk odling är bättre för miljön än konventionell odling. Det är därmed inte självklart att stöd till ekologisk odling kan motiveras utifrån hänsyn till miljön. Jordbruksstöden behöver utformas för att minska miljöpåverkan, oberoende om odlingen sker ekologiskt eller konventionellt, säger Christian Jörgensen, utredare vid Agrifood Economics Centre.

Komplicerat att bedöma odlingsmetoders miljöpåverkan

Rapporten visar hur svårt det är att mäta och bedöma miljöpåverkan. Det finns så många faktorer runt ett jordbruk och ett landskap som alla samspelar och som kan förvirra resultaten.

– Valet av måttstock är viktigt för att bedöma om ekologisk odling är bättre för miljön än konventionell odling. Det är komplicerat att mäta hur en odlingsmetod påverkar miljön. För det första skiljer sig odlingsmetoderna åt. En rättvis jämförelse dem emellan ställer stora kvalitetskrav på den naturvetenskapliga forskningen. För det andra beror resultatet på om den uppmätta miljöpåverkan ska relateras till arealens eller skördens storlek, säger Christian Jörgensen.

William Sidemo-Holm, också utredare vid AgriFood, utvecklar:
– Varje enskild odling är unik i termer av jordmån, jordbrukarens skicklighet, val av odlingssystem och platsens klimatgivna förutsättningar. Det kan därför vara svårt att avgöra om uppmätta miljöeffekter beror på att odlingen är ekologisk, och inte konventionell, eller på andra omständigheter som skiljer ekologiska och konventionella gårdar åt.

Utredarna vid Agrifood efterlyser fördjupad kunskap om vad som sker i andra sektorer när jordbruket är ekologiskt och inte konventionellt. Utifrån detta kan man sedan försöka göra en fullständig analys av miljöpåverkan.

I rapporten ges en bra sammanställning av det aktuella forskningsläget. Läs den gärna i sin helhet (fri att ladda ner):

Läs hela rapporten här
Läs mer om projektet på Agrifood.se

Fakta: Jordbruk

Jordbruket bidrar till övergödningen genom kväve- och fosforläckage från åkermark och genom ammoniakavgång från stallgödsel. Odlingen har intensifierats med en ökad användning av mineralgödsel som underlättat näringstillförseln till jordbruksmarken. Förutom att skördarna har ökat har det lett till att stora mängder växtnäringsämnen som kväve och fosfor läckt ut i naturen i samband med jordbearbetning och nederbörd.

Växtnäringsämnen som inte tas upp av den odlade grödan blir kvar i jorden och kan transporteras med vatten till vattendrag, sjöar och hav. Detta kan ge upphov till övergödning och påföljande algblomning och döda bottnar med stora konsekvenser för artbestånd och ekosystem i vattendrag, sjöar och hav. År 2014 beräknades jordbruket stå för 42 procent av utsläppen av kväve och 35 procent av utsläppen av fosfor som orsakats av mänsklig påverkan i Sverige. Jordbruket är även en sektor med stora utsläpp av växthusgaser. År 2019 var jordbrukets utsläpp cirka 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar cirka 14 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

Källa: ”Är ekologisk odling bättre för miljön?”, i AgriFood Fokus-serien.

Christian Jörgensen. Foto.

Kontakt

Christian Jörgensen
Utredare vid AgriFood Economics Centre,
Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
christian [dot] jorgensen [at] agrifood [dot] lu [dot] se (subject: Fr%C3%A5ga%20fr%C3%A5n%20pressmeddelande)
Telefon: 046-222 07 88

Om Agrifood

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Regeringen har beslutat att de båda universiteten ska utföra analyser och utvärderingar som berör jordbruk, fiske, livsmedel och landsbygd. Verksamheten finansieras av ett särskilt anslag från Näringsdepartementet.

Kontakt

Louise Larsson, pressansvarig, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. 046-222 08 44, louise.larsson@ehl.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.