Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kemisterna med på tåget till Science Village

Skiss av byggnader.
Det är fortfarande oklart exakt hur bebyggelsen i Science Village ska se ut, utom möjligtvis den gemensamma Space (i bakre delen av bilden) som blir den första byggnaden som uppförs i området. Där kommer bland annat reception, restaurang och utställningen

– Nu vågar jag vara lite glad, säger Sven Lidin, dekan för Naturvetenskapliga fakulteten. Den uppförsbacke som etableringen på Brunnshög stundtals mött har planat ut när nu hela Kemiska institutionen har sagt ja till att flytta med.

Porträtt av man.
Leif Bülow är prefekt för Kemiska institutionen som nu sagt ja till att etablera sig i ­Science Village.

Någon som också andas ut är Leif Bülow som är inne på sitt fjärde år som prefekt för institutionen. Det är år som präglats av omfattande diskussioner och ett vändande och vridande på för- och nackdelar med att lämna Kemicentrum och flytta upp till det som ska bli Science Village, vilket alltså är den del av Brunnshög som inbegriper MAX IV och ESS och området mellan anläggningarna.
– Det betyder mycket för arbetsmiljön att vi nu blivit överens, säger Leif Bülow som har 400 medarbetare och ett tusental studenter knutna till sin institution.
Bland studenterna var motståndet starkt till en början och Leif Bülow menar att stor hänsyn måste tas till dem vid schemaläggning för att minimera resor mellan olika campus. Bland medarbetarna fanns en tvekan inför att komma längre bort från biologi och medicin som kemisterna har mycket samröre med. Men å andra sidan kommer de så nära fysikerna att det blir möjligt att dela laboratorier och kanske lärare så småningom.
– Samverkansvinsterna blir stora även på den administrativa sidan, tror Leif Bülow som dessutom menar att hela projektet är spännande med all annan verksamhet som också visar intresse för att etablera sig på Brunnshög.

Inte bara näringslivet

Det intresset möter också Sven Lidin. Och det handlar inte bara om näringslivet – även Lunds universitetssjukhus har Norra Brunnshög som ett alternativ för sin expansion.
– Det är en väldig attitydförändring överallt från skepticism till ”oj, vilka fantastiska möjligheter”, säger han.
Men vad händer med Kunskapsstråket längs Sölvegatan när Fysiska institutionen flyttar och nästan hela Kemicentrum töms?

Porträtt av man.
Dekan Sven Lidin glädjer sig åt den positiva attitydförändring han möter överallt nu när det gäller Science Village.

– Vi vill absolut undvika slukhål, säger Sven Lidin bestämt, och pekar på en del trångbodda verksamheter som skulle må bra av möjligheten till expansion.
Som exempel nämner han Centrum för miljö- och klimatvetenskap, CEC, med ämnes­områden som blir allt viktigare och som många vill satsa på. Inte minst inom EU finns stora anslag att söka inom de disciplinerna. Det finns även annan verksamhet som är miljöinriktad där man kan se för­delar med nya satsningar och samlokalisering.
– Och biologin i sig blir ju inte mindre, utan de växer också, säger han.

Grundutbildningen reformeras

Han hoppas att samverkansvinsterna i Science Village med delade laboratorier, undervisningssalar och lärare för kemi och fysik ska leda till att grundutbildningen ­reformeras.
– Mycket har hänt sedan min generation gick i gymnasiet och det finns en hel del som vi inte längre måste lära ut – och mycket nytt som vi istället borde plocka in i undervisningen, säger Sven Lidin.
I Science Village kommer lärosalarna att anpassas till den nya och flexibla under­visningen. Det kommer både att bli generella och specialdesignade lärosalar, säger Leif Bülow, som har ett stort planeringsarbete för sig och sina medarbetare framför sig.
– Det blir många arbetsgrupper för olika delar av etableringen, säger han, för att inte tala om den omfattande kommande upphandlingsprocessen.

Inte flytta äldre utrustning

Det var flera år sedan Kemiska institutionen renoverades och tanken är inte att flytta med den äldre utrustningen, utan hellre låta instrument och annan laboratorieinredning ha tjänat ut vid flytten.
– Men vi hade ju behövt investera i ny utrustning även om vi inte skulle flytta, säger Leif Bülow. Skillnaden är bara att nu blir det kanske lite tidigare.
Det är dock en hel del som återstår innan etableringen på Brunnshög går i mål. Universitetsstyrelsen ska säga ja och till deras aprilsammanträde har man tagit fram ett lokal­program och en verksamhetsbeskrivning som inte riktigt är med sanningen överensstämmande eftersom Kemiska institutionen inte finns med. De 25 000 kvadratmeter man planlagt för de fysiska avdelningarna får nu mer än dubbleras för kemin – och de 600 medarbetare man räknat med har blivit 1 000.

Både byggherre och hyresvärd

Kommunen ska godkänna en detaljplan för området med bland annat säkra transportvägar för känsligt material och farliga vätskor. Det behövs både byggherre och hyresvärd. Finansieringen är ännu olöst och här hoppas man på donationer plus myndighetskapital.
För ett år sedan beslöt LTH:s styrelse att gå vidare i processen med att etablera ett nytt NanoLab på Brunnshög och de blir först ut. Det årtal som nämns är 2027, och därefter förväntas resten av institutionerna och verksamheterna att ansluta sig. Sven Lidin är noga med att använda sig av ordet etablera och inte flytta.
– Det handlar inte om att flytta gammal verksamhet utan om att etablera ny, säger han.
 

 

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.