Keynes var kanske förra seklets främste nationalekonom, men hans analys och kritik av fredsfördraget efter första världskriget var troligtvis för kontroversiell eller för diplomatiskt okänslig.
– Han fick dock rätt i att den hårda freden efter första världskriget skulle föda revanschism från Tysklands sida och kasta Europa tillbaka i krig, säger Lars Jonung, professor emeritus i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Lars Jonung har undersökt material från den norska nobelstiftelsen om nomineringen av Keynes till fredspriset. När Keynes publicerade boken ”The Economic Consequences of the Peace”, i december 1919, blev det början på en världsomfattande debatt.
– Boken blev en internationell bestseller och ses än idag som ett av de viktigaste verken inom ekonomisk politik. Keynes själv blev en av sin tids mest omtalade ekonomer, men trots nominering 1922, 1923 och 1924, blev det aldrig något fredspris till honom, säger Lars Jonung.
Keynes nominerades av en grupp tyska professorer i nationalekonomi med motiveringen att han analyserat Versaillesfredens ekonomiska brister och varit tongivande i att påverka opinionen för att förändra fredsvillkoren. Keynes menade att en varaktig fred bara kan uppnås om man undanröjde de ekonomiska spänningar som leder till krig, men att Versaillesfreden gjorde precis motsatsen.
I materialet från Nobelkommittén fanns Keynes med på deras ”shortlist” över kandidater av särskilt intresse. 1922 gick priset till upptäckresanden Fridtjof Nansen, som också var den förste högkommissarien för flyktingar i Nationernas Förbund, föregångaren till dagens FN, men vare sig 1923 eller 1924 delades priset ut.
För kontroversiell för sin tid
–Den norska Nobelkommittén, som ansvarar för fredspriset, är inte främmande för kontroverser och president Donald Trumps uttalanden om att han förtjänar priset är bara den senaste påminnelsen om hur politiskt laddat priset är, säger Lars Jonung.
Kontroverserna kring Keynes rörde bland annat hans hårda kritik mot den tidigare fredspristagaren Woodrow Wilson och ljumma inställning till Nationernas Förbund, samt att hans bok uppskattades i Tyskland, samtidigt som den inte alls gick hem i Frankrike. Med första världskriget och fredsfördraget i Versailles i färskt minne skulle valet av Keynes kunna bli politiskt sprängstoff.
Den här texten är baserad på en mindre översiktsstudie från 2022, publicerad i Scandinavian Journals of Economics.
