I en färsk studie har forskare från bland annat Lunds universitet undersökt i vilken omfattning som klimatförändringarna redan har hunnit påverka trädens utbredning. Forskarna har kikat på hur antalet individer av olika trädarter har förändrats i skogarna. Den omfattande studien bygger på data från åren 1985 till 2019 och innefattar mer än två miljoner träd från 73 arter i Europa och Nordamerika.
De flesta trädarter påverkas
Resultatet av studien visar att två tredjedelar av de vanligaste trädarterna uppvisar klimatrelaterade förändringar. Studien bekräftar teorin att den globala uppvärmningen får trädarter att flytta norrut och att trädgränsen höjs. Forskarna fann att den genomsnittliga trädstorleken ökat och att det skett en förskjutning i trädtätheten mot kallare och blötare klimat, det vill säga fler trädindivider per ytenhet i de områdena.
– Dessa arter flyttar alltså redan sitt överflöd mot de kallare och blötare ändarna av sina utbredningsområden. Det kan bara förklaras av klimatförändringar, säger Thomas Pugh, forskare i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet.
Hans bedömning är att antalet individer hos de berörda arterna kommer att öka i de relativt kalla och våta delarna av deras utbredningsområden, medan de kommer att bli mindre vanliga i de relativt varma och torra delarna. Forskarna bakom studien menar att beslutsfattare därför måste bli bättre på att beakta hur olika skogsbestånd reagerar på framtida klimatförändringar.
Andra träd behövs för återplantering
Thomas Pugh betonar att kunskapen om trädarters respons på klimatförändringar har stor betydelse vid planering av både bevarande och återställande av ekosystem. Han konstaterar att den aktuella studien, liksom andra studier, tyder på att vissa trädarter inom en snar framtid inte längre skulle kunna vara lämpliga vid olika återplanteringsprojekt i Europa.
Valet av trädslag måste enligt Thomas Pugh klimatanpassas även när det gäller de omfattande åtgärdsprogrammen för kolinlagring, då man återplanterar träd för att binda koldioxid från luften.
– Massiva återplanteringsprogram som en lösning för den långsiktiga fångst- och lagringsprocessen av atmosfärisk koldioxid skulle annars kunna få effekt enbart under en begränsad tid, om ens alls, säger han.
Den aktuella studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PNAS.