Rola el-Husseini forskar på den politiska situationen i Libanon vid Centrum för Mellanösterstudier vid Lunds universitet. Här ger hon sin syn på situationen i landet.
Hur har Libanon hamnat i detta akuta läge?
– Den libanesiska politiska eliten består huvudsakligen av tidigare krigsherrar som har fått tillträde till det formella politiska livet efter fredsavtalet, som utgjorde slutet på inbördeskriget 1989. De har sedan dess kunnat uppföra sig hur som helst ostraffat och korruptionen är väldigt utbredd. Detta har man velat dölja för omvärlden, men libaneserna är väl medvetna om deras brott och ansvarslöshet.
– Bristen på ansvarstagande efter den stora explosionen i Beiruts hamn i augusti 2020, och det faktum att det inte har gjorts några verkliga framsteg i utredningen, visar också på eliternas känsla av att stå över lagen. Och ett annat mycket allvarligt exempel på detta just nu är att vissa parlamentariker har kunnat ta sig förbi vaccinationsköerna, och få COVID 19-vaccinet innan de haft formell rätt till det.
– Den styrande elitens oförmåga, efter sex månaders förhandlingar, att komma överens och bilda en regering för att hjälpa till att rädda ett land, synliggör också hur vårdslösa de är om Libanons framtid - särskilt eftersom landet hukar under flera parallella kriser - ekonomisk, politisk och social.
Världsbanken kallar krisen en "avsiktlig depression". Varför använder de detta uttryck och kan du ge oss en kort beskrivning av hur vanliga människors liv påverkas?
– I sin ekonomiska rapport för Libanon hösten 2020 menade Världsbanken att landet befinner sig i ”avsiktlig depression”. Det innebär att den sammansatta krisen beror på årtionden av dålig förvaltning och korruption, förutom den inverkan som kriget i Syrien (nu på sitt tionde år) haft på landet.
– I mars 2020 betalade regeringen en stor statsskuld och sedan dess har ekonomin varit i fritt fall. Informella kapitalkontroller som främst har påverkat medelklassen (eftersom de rika kunde skicka sina pengar utomlands) har genomförts av bankerna. Dessutom har den lokala valutan tappat cirka 85 procent av sitt värde och priset på matvaror, främst importerade i hårdvaluta, har därför stigit. Priset på bröd har höjts för tredje gången på mindre än ett år, medan köttpriset har ökat med 110 procent och priset på kyckling med 65 procent. Fattigdomen ökar och människor kan inte tillgodose sina grundläggande behov.
Det är svårt att föreställa sig ett mer ojämlikt samhälle än det libanesiska, menar den kända ekonomen Lydia Assouad. Kan du ge oss några exempel på dessa ojämlikheter?
– Jag håller inte med henne fullt ut; Libanon är ett av många ojämlika länder.
– Men det är definitivt enorma skillnader i livsvillkor mellan de mycket rika och de mycket fattiga. Lydia Assouad påpekar med rätta att "den rikaste en procenten av befolkningen får i genomsnitt 25 procent av den nationella inkomsten, medan den fattigaste hälften får mindre än 10 procent" och att "de rikaste 10 procenten av befolkningen äger nästan 70 procent av landets samlade egendomar”.
– Denna inkomstskillnad exemplifieras troligen bäst av de överdådiga bröllop för miljontals dollar som de rika familjerna kostar på sig, medan de fattiga knappt har tillräckligt med pengar för att överleva. Inkomstskillnaderna har absolut förvärrats av den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen, som har drivit mer än hälften av befolkningen ner i fattigdom.
Hur har efterdyningarna av Beirut-explosionen sett ut hittills? Hur hanterar regeringen till exempel offrens familjer?
– Regeringen har inte hanterat explosionen tillräckligt väl. Medan världen har erbjudit sitt stöd och uttryckt sina kondoleanser, tror jag inte att någon libanesisk politiker har gett sina officiella sorgebetygelser till familjerna till de 211 offren, och det har inte heller varit någon officiell minnes- eller sorgedag.
– Dessutom byttes domaren som ansvarade för utredningen ut i februari 2021 efter att han anklagat två före detta ministrar för kriminell vårdslöshet. Offrens familjer protesterade eftersom det skulle fördröja utredningen, men protesterna gjorde ingen nytta. En ny domare utsågs några dagar senare; han är lyckligtvis ung och kompetent, men Libanon har en historia av brottsutredningar som inte leder någonstans. Ett exempel är mordet på före detta premiärminister Rashid Karameh, på mufti Hassan Khaled (dödad på 1980-talet) eller senast mordet på före detta premiärminister Rafiq Hariri i februari 2005.
En uppfattning är att Libanon är ett ovanligt hållbart och stabilt land i Mellanöstern. Men med tanke på den nuvarande situationen, ska vi nu istället börja prata om en kollapsad stat?
– Libanon har traditionellt varit en svag stat med ett starkt samhälle. Vissa har kallat det en misslyckad stat eller till och med en misshandlad stat. Jag kallar det en motståndskraftig stat, som hittills har lyckats överleva trots ett inbördeskrig och trots inhemsk, regional och internationell inblandning. Faktum är att under inbördeskriget 1975-1990 upprätthölls grundläggande tjänster som skatteuppbörd, offentliga tjänster och domstolar, och presidentval ägde rum mer regelbundet än de gjorde under efterkrigstiden.
– Huruvida Libanon kommer att överleva nu när landet har fått utstå dessa hårda ekonomiska, sociala och politiska påfrestningar - och vilken form staten kommer att ta - är en annan fråga. Vissa pratar om möjligheten att staten kan kollapsa, andra om ett nytt inbördeskrig, men jag tror inte att det kommer att hända. Åtminstone inte inom en snar framtid. Det internationella samfundet har en ny strategi i Libanon - 3RF* (Reform, Recovery and Reconstruction Framework). Vissa är skeptiska till planen, men hoppas jag att USA:s och EU:s geostrategiska intressen och de regionala aktörerna (särskilt Iran och Saudiarabien) kommer att kunna förhindra en kollaps.
*3RF är en del av en omfattande hjälpinsats efter den massiva explosionen i hamnen i Beirut den 4 augusti 2020. Det är ett ramverk med syfte att stödja återhämtning och återuppbyggnad och ge Libanon bättre förutsättningar för en hållbar utveckling.
Läs mer: The Lebanon Reform, Recovery and Reconstruction Framework (3RF) - worldbank.org
Kontaktuppgifter till Rola el.Husseini - cmes.lu.se