Lina Eklund har specialiserat sig på fjärranalys, där hon genom studier av satellitbilder och mätdata kan utläsa vad som händer över stora landområden över tid. På bilder över området mellan Syrien, Turkiet och Irak syns en markant skiljelinje på olika sidor av gränsen. Torrt och brunt i Syrien, grönt och fortfarande bördigt på den turkiska sidan. Hon vill komma bort från de förenklade samband som många drar mellan torka och konflikter i samhället. Länderna i regionen hanterade klimatstressen som den svåra torkan 2007 – 2009 orsakade på olika sätt.
- Ingen har kunnat bevisa att torkan för snart 15 år sen var orsaken till att så många flyttade från sina hem i sydöstra Syrien, men ingen har heller motbevisat det, förklarar Lina Eklund.
I projektet Climate Stress Syria vill forskarna veta vad som hände dessa människor efter att de flyttade. Vad hände med deras mark? Ägde de marken, såldes den eller togs över av släktingar? Kommer de att flytta hem igen?
Omställning och stöd
Det är många faktorer som spelar roll för att hantera naturkatastrofer och negativ klimatpåverkan. Lina Eklund studerar främst hur marksystemen påverkades av torkan, till exempel hur man ändrade odlingen av olika spannmål.
- Delar av systemen är mer sårbara än andra och det finns naturliga variationer som olika temperatur och nederbörd. Men det finns också demografiska skillnader, vilka som bor var och hur mycket stöd de får från myndigheter och staten.
I nordöstra Syrien bor det många kurder. Lina Eklund har studerat samma torka från ett annat perspektiv, från andra sidan, i irakiska Kurdistan under sina doktorandstudier. Bland hennes informanter där var det nästan inga som hade migrerat på grund av torkan.
Att samma utmaningar kan få olika konsekvenser i olika delar av en region märks tydligt i jämförelser mellan Turkiet och Syrien.
Breda kunskaper behövs
Att leda ett forskningsprojekt inom ramarna för Centrum för Mellanösternstudier är en fantastisk tillgång, menar Lina Eklund. Hon kan ta del av fördjupad kunskap och olika perspektiv från statsvetare, historiker, religionsvetare vilket har givit henne insikter och idéer för den egna forskningen.
- Jag har funderat på hur jag kan bidra med mina studier i fjärranalys för ibland känns det som om vi bara är i en loop och inte rör oss framåt. Det är ett ganska mörkt ämne med allvarliga frågor. Men det är också viktigt och det driver mig vidare – det handlar om människor som drabbas av faktorer som de inte har kunnat påverka.
För att fånga upp hur de som drabbats ser på händelserna görs intervjuer på plats, när det går. Det har varit en utmaning under både konflikten och pandemin.
- Vi har tvingats vara kreativa och hitta andra vägar för att få in värdefulla data. Vi fick hjälp av en syrisk kille som försöket göra intervjuer via Skype, men det var svårt att få det att fungera. Nu samarbetar vi med en organisation i Turkiet som samlar in uppgifter från syriska migranter.
Deras svar kopplas sedan till analyser av satellitdata som tydligt visar att skördarna uteblev under två år, men att marken sedan blev odlingsbar igen. Skadorna blev inte permanenta. Det var samma sak efter en liknande allvarlig torka år 2000. Det ledde dock inte till konflikter som folklig oro, uppror eller fullskaligt inbördeskrig.
Nyanserad debatt viktig
Debatten om sambanden mellan klimat och konflikt är skiktad. Det finns en gruppering som stödjer sig på stora mängder hårda miljödata och visar på konsekvenser som till exempelen grads uppvärmning kan leda till. Medan andra forskare menar att man måste förstå vad som händer på marken också. Olika ekonomiska system, samhällsskick och traditioner spelar ofta en stor roll.
Alla är dock eniga om att klimatförändringar kommer att leda till mer konflikter men inte exakt hur.
- Vi hoppas kunna komma med några rekommendationer men vårt projekt är inte ett policyprojekt. Vårt bidrag kan däremot leda till ökat lärande och kunskaper att ta vidare och bidra till en mer nyanserad debatt, sammanfattar Lina Eklund. Viktigast av allt är att lära av det som skedde för att kunna möta liknande kriser i framtiden.
För projektet Climate Stress Syria väntar nya fältarbeten som startar i januari 2022.
