– Det vill jag se mer av här på universitetet. Medarbetare som vågar stå upp för sina åsikter och föra fram dem på ett respektfullt sätt. Och även lyssna på andras argument, säger han.
Det handlar mycket om respekt och öppenhet även när Erik Renström talar om arbetsmiljön. Och arbetsmiljön återkommer han ofta till under intervjun som genomförs bara några dagar efter att han tillträtt. Framför honom ligger sex år som rektor.
Ingen självklarhet
Bakom sig har han tjugo år av framgångsrik medicinsk forskning. Men det var ingen självklarhet att han skulle göra karriär inom akademin. Det var nära att han blev journalist.
– Jag sökte och kom in på Journalisthögskolan och valde mellan den och läkarlinjen.
Vitt skilda områden kan tyckas, men Erik Renström menar att båda professionerna förenas i hans intresse för människor. I testerna som föregick rektorsjobbet fick han reda på att han har en stark social ådra samtidigt som han är snabbtänkt och ambitiös.
– Om jag inte vore så social skulle jag nog kunnat vara en ganska odräglig person, funderar han, men tillägger att han trivs rätt bra i sitt eget sällskap. Jag kan vara riktigt rolig, säger han och skrattar gott åt den spontana reflektionen.
Beslutsför och impulsiv
I personlighetstestet framkom också att han är beslutsför, men kan riskera att bli för impulsiv, vilket han lagt på minnet och ska akta sig för. Han säger också att det inte är naturligt för hans personlighetstyp att slaviskt följa alla regler.
– Men så klart följer jag alla de regler som har med myndighetsansvaret att göra, och jag är också noga med att handläggning av ärenden sker enligt regelboken. Det skapar tydlighet och rättvisa, säger han bestämt.
Myndighet och fri akademi
Erik Renström kan se det oförenliga med att både vara en myndighet och en fri akademi. Han ser också en vilja till politisk styrning, liksom risken att universitetet blir slagträ i olika debatter.
– När det går för långt krävs det kurage, att vi markerar och står upp för vår frihet och vårt oberoende, säger han, och ser gärna att universitetet blir en starkare röst i samhället.
Själv måste han vara opolitisk menar han, men enskilda medarbetare har rätt att säga och tycka vad de vill så länge de håller sig inom lagens gränser. Och han tycker att det i alla lägen är viktigt att skilja på åsikter och fakta.
I den nyligen framlagda forskningspropositionen är regeringen generös med medel till forskningsråden. Men pengarna är i stor utsträckning öronmärkta för vilken typ av forskning de ska gå till.
– Man kan svära över styrning som blir klåfingrig. Men för vår del kan vi vara tacksamma för öronmärkningen till MAX IV.
Apropå forskningen så har just den digra forskningsutvärderingen RQ20 landat på rektors skrivbord. Här finns en mängd rekommendationer på förbättringar inom olika områden, särskilt rekrytering. Tydligare övergripande strukturer efterlyses också inom styrning, organisation, samverkan och infrastruktur. Erik Renström menar att RQ20 kommer att sysselsätta universitetsledningen under lång tid framöver och att rekommendationerna ska följas.
Förståelse för forskningsprocessen
Han koordinerade diabetesmiljön Exodiab fram till 2018. Och de starka forskningsmiljöerna nämns i positiva ordalag i rapporten, men mindre positivt är att de inte kommer utbildningen tillräckligt till godo. Erik Renström ser att sammanflätningen av forskningen och utbildningen överlag kan utvecklas på universitetet.
– Utbildningen utvecklas kraftfullt, men för att nå högsta kvalitet behöver studenter komma i kontakt med de främsta forskningsledarna och ta del av deras kunskap. Inte minst för att få förståelse för forskningsprocessen.
När det gäller den tillämpade forskningen tycker Erik Renström att all uppmuntran till studentinnovationer främjar det syftet, liksom kurser på grundutbildningsnivå i exempelvis entreprenörskap. På frågan om hur tillämpad forskningen bör vara, svarar han att det måste finnas en balans mellan den och grundforskningen.
– Men vi är nog som mest samhällsnyttiga när vi inte försöker vara det, säger han. Det kan vara en utmaning att kommunicera till omvärlden, vilket visar på betydelsen av det nya vicerektorsområdet kommunikation tillsammans med kurage och karaktär.
Diskussioner och konfrontationer
Erik Renström trivdes bra i rektors ledningsråd, RL, där han varit med i egenskap av dekan för Medicinska fakulteten under de senaste tre åren. Han uppskattar diskussioner med kollegor som har andra perspektiv och utmaningen att sätta sig in i dem. Han är inte heller rädd för konfrontationer.
– Det kan ju inte bara vara vaniljsås utan gärna finnas ett stänk av bourbon och lite hetta, tycker han.
Han tycker att det är ett gott betyg åt RL att så många andra av dekanerna sökte rektorstjänsten. Men en svaghet, så klart, säger han, att ingen utanför universitetet anmälde sitt intresse för den.
Redan efter de första dagarna är Erik Renström klar över att rektorsjobbet, rent praktiskt, till stora delar handlar om att sitta i möten och svara på mejl.
– Man måste gilla möten om man ska vara rektor. Och det gör jag. Man träffar många människor som man annars inte hade träffat, säger han, och menar att det även gäller representationsuppdragen som lär bli många framöver.
Att vara utomhus
När han är ledig gillar han att vara utomhus. I Landskrona där han bor springer och promenerar han i skogen och längs havet, gärna flera gånger om dagen. Han har ingen hund, men ler och säger att om han hade haft någon hade den varit mycket välmotionerad.
I huset Wrangel på Biskopsgatan, varifrån Erik Renström sköter sitt ämbete i väntan på att Kungshuset är färdigrenoverat, skvallrar klädhängaren om den nye rektorns intresse för kläder. En tvärrandig glad halsduk hänger tillsammans med hans eleganta ytterrock. Alltid välklädd.
– Njae, kanske mer genomtänkt klädd. Jag orkar inte gå i affärer i timmar för att välja, men jag tycker det är kul med kläder – det gör mig glad.
Roligt med gamla hus
Han tycker också att det är roligt med gamla hus, gärna renoveringsobjekt. Men hans fru tycker mest att han är i vägen när det ska renoveras. Han får inte ens arbetsleda…
Nu har han i alla fall ett stort bygge med 8 000 anställda och 40 000 studenter att leda. Han konstaterar att han tack och lov inte är ensam om det. Allra närmast har han prorektor och de fem vicerektorerna med ansvar för universitetets viktigaste uppgifter fördelade mellan sig.
– De har mer rollen av utförare medan min roll är att knyta ihop deras arbete och ge det övergripande mål och mening.
