Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kvinnors karriärer i vetenskap och teknik undersöks i nytt nordiskt forskningsprojekt

En kvinna och en man i labbrockar, med olika ting runt omkring sig. Flygplan, provrör med mera. Symboliserar innovation. Illustration.
I det nya projektet ska uppfinnare och forskares produktivitet efter att de bildat familj undersökas. Forskarna hoppas kunna komma med policyrekommendationer när projektet är klart. Foto: Istock

Vad händer med kvinnliga uppfinnares och forskares karriärer när de skaffar barn? Detta är en viktig fråga inom ett nytt nordiskt forskningsprojekt där forskarna ska rikta in sig på uppfinnares och forskares familjebildning för att söka svar på frågan – och ge förslag på lösningar.

Projektet går under namnet ”Kvinnor inom vetenskap och teknik: karriärhinder och kostnader för barn” och fick nyligen 14,7 miljoner i finansiering från Forte.

– Det är ett väldigt unikt projekt. Det är inte vanligt att man forskar på individlänkade publikations- och patentdata. Men det som är riktigt häftigt att det här är första gången som det görs över landsgränserna! säger Olof Ejermo, professor i ekonomisk historia med inriktning innovationsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Vad händer med produktiviteten?

Grundbulten i projektet är just stora databaser över patent och vetenskapliga publikationer samt registerdata i Sverige, Danmark och Finland. Forskarna använder uppgifter om patent för uppfinningar samt publicerade vetenskapliga artiklar, till uppgifter om exempelvis familj.

– Jag hade funderat på vad som händer när uppfinnare skaffar barn. Fortsätter de att uppfinna i samma takt? Och samma sak för kvinnliga forskare. Vad händer med den vetenskapliga produktiviteten? Det finns ytterst få storskaliga studier av detta i hela världen, säger Olof Ejermo.

Forskarna kommer att analysera två olika typer av karriärer: i den ena studerar de privat industri med fokus på patent och uppfinningar, i den andra studerar de vetenskap och akademin, med fokus på publikationer.

– I fallet med vetenskap så tittar vi på publikationer bland danska och svenska forskare. Med uppfinnare tittar vi på danska, svenska och finska data, säger Olof Ejermo.

Kreativa yrken allt viktigare

Tidigare forskning visar bland annat på förekomsten av ”child penalty”, det vill säga hur familjebildning kan påverka exempelvis lön över tid.

– Kreativa och innovativa yrken blir allt viktigare i samhället. Om vi då kan ta reda på vilka effekter föräldraledighet och barn har på ens kreativa utfall; ja, då kanske man på en policynivå kan ta ställning till vissa saker som kan göras för att underlätta för dem att fortsätta på den inslagna banan.

Olof Ejermo menar att det inom forskarvärlden är ”många som trillar ur” efter att de har fått barn.

– Men det är inte heller så konstigt. Det är en tuff värld att forska i, och att ens få in några anslag. Jag anser att det är för mycket externfinansierad forskning i Sverige i dag. Kanske drabbar det kvinnor mer.

Ett intressant fenomen som forskarna hoppas kunna belysa i det nya projektet är ett system som var i bruk vid Lunds universitet mellan 2006 och 2010. Den forskarassistent som då var föräldraledig fick tillbaka sin förlorade tjänstetid när den kom tillbaka – dubbelt upp. Var du föräldraledig 12 månader, så fick du vid din återkomst till arbetet hela 24 månader ytterligare tjänst.

– Vi vill titta på om det systemet gav någon effekt. Detta gällde bara i Lund, så här kan vi jämföra Lund med till exempel Uppsala.

Nordiskt forskningsprojekt

Andelen kvinnliga uppfinnare i Sverige är enligt Olof Ejermo cirka tio procent. Siffran ökar, men ganska sakta. Just den långsamma ökningen är också något som ska tas upp i projektet.

– Det kan bero på så många olika saker. Ligger orsaken i att kvinnor och män väljer olika utbildningar? Eller anses det inte kvinnligt att uppfinna? Samtidigt ser vi att kvinnor visst uppfinner, men ofta inom andra områden än män. Kvinnor uppfinner inom life science, hälsa och säkerhet.

Det nya forskningsprojektet utgår ifrån data från Sverige, Finland och Danmark. Tre nordiska länder, med mycket gemensamt, men också en del olikheter, till exempel i hur föräldraförsäkringen är uppbyggd.

– Vi ska inte tro att Sverige är bättre på att behålla kvar kvinnor inom forskning och innovation. Kanske hjälper inte vår föräldraförsäkring så mycket som man vill tro. Kanske gör den att kvinnor är borta längre; kanske för länge? Men om nu samhället har investerat ett antal miljoner i den här personen, med utbildning och anslag, då kanske samhället skulle ta ansvar för den investeringen? säger Olof Ejermo.

I Danmark ser föräldraförsäkringen olika ut beroende på om du jobbar inom offentlig eller privat sektor. I Finland finns det ett förslag om att dela helt på föräldrapenningen mellan föräldrarna.

– Tyvärr är det sistnämnda så nytt att det kommer vi inte kunna undersöka i det här projektet. Troligen kommer vi kunna titta på data från cirka 1990 till 2015, men exakta årtal får vi återkomma om.

En förhoppning från Olof Ejermos sida är att projektet ska kunna resultera dels i metoder för länkning av data som forskarna kan dela med sig av, dels i policyförslag för hur uppfinnare och forskare ­kan stöttas i att komma tillbaka till kreativitet och innovation efter sin föräldraledighet. Hur och vad det blir, återstår att se.

Läs mer om satsningen på arbetslivsforskning på forte.se

Fakta

Projektet ”Kvinnor inom vetenskap och teknik: karriärhinder och kostnader för barn” startar den 1 november 2021 och löper över sex års tid. Det är finansierat med 14,7 miljoner från Forte. Professor Olof Ejermo från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet leder projektet.

I övrigt ingår i dagsläget:

Karin Hoisl (Copenhagen Business School, CBS), Ari Hyytinen (Hanken, Helsingfors), Hans Christian Kongsted (CBS), Myriam Mariani (CBS), Valentina Tartari (CBS) och Otto Toivanen (Aalto, Helsingfors).

Olof Ejermo beskriver sina forskarkollegor som ett ”dream team”.

– Det här är personer som är experter på att analysera forskare och uppfinnare. Doktoranderna som vi ska anställda framöver kommer verkligen kunna få jättebra handledning.

Projektet ska anställa en doktorand i Lund och två i Finland samt en postdoc på halvtid i Danmark.

– Tanken är att de ska kunna resa runt till alla tre länder för att lära av varandra och att vi ska göra liknande undersökningar i respektive land, säger Olof Ejermo.

Olof Ejermo. Porträttfoto.

Kontakt

Olof Ejermo

Professor i ekonomisk historia med inriktning innovationsekonomi
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

046-222 96 50
073-694 63 42

olof [dot] ejermo [at] ekh [dot] lu [dot] se

Läs mer om Olofs forskning i forskningsportalen

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.