Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kyla + smärta + vitlök + senap = sant

Fr v  Edward Högestätt, Lavanya Moparthi (doktorand), Urban Johanson och Peter Zygmunt.
Fr v Edward Högestätt, Lavanya Moparthi (doktorand), Urban Johanson och Peter Zygmunt.

För vissa människor upplevs kyla inte bara som kall utan som direkt smärtsam. Det behöver inte ens handla om riktigt låga temperaturer, utan bara temperaturer under 20 °C. En grupp forskare i Lund har nu funnit vad det är i kroppen som åstadkommer denna koppling mellan kyla och smärta. Det visar sig vara samma receptor (mottagare) som reagerar på de starka ämnena i senap och vitlök.

Peter Zygmunt och Edward Högestätt, professorer i farmakologi resp. klinisk farmakologi vid Lunds universitet, har länge arbetat med smärtforskning och smärtans samband med irriterande ämnen i senap, vitlök och chilipeppar. Dessa starka kryddor kan i för höga mängder få det att bränna och svida i munnen, och kan även ge rodnader och svullnader. Skälet är att dessa ämnen påverkar nerver som tillhör smärtsystemet och aktiveras vid inflammation.

Lundagruppen identifierade redan för tio år sedan receptorn för senap och vitlök, dvs den väg genom vilken de skarpa ämnena i kryddorna retar nervcellerna. Om denna receptor också svarar på kyla har sedan dess varit omdiskuterat. Men lundaforskarna kan nu visa att så är fallet.

– Vi har tillsammans med biokemiprofessorerna Urban Johanson och Per Kjellbom här i Lund renat fram det mänskliga receptorproteinet och satt in det i ett konstgjort cellmembran. Där kan vi se att det reagerar på kyla, förklarar Peter Zygmunt.

Fyndet ökar den grundläggande kunskapen om den mänskliga kroppens temperatursinne. Men det skulle också kunna hjälpa alla dem som har köldallodyni, dvs är överkänsliga mot kyla och får ont när de blir kalla.

– Det är mycket vanligt med sådana problem hos patienter med kroniska smärtor eller sjukdomar som påverkar nervsystemet, som t.ex. diabetes. Även cellgiftsbehandlade patienter kan bli överkänsliga mot kyla som en biverkning av medicineringen. Och patienternas obehag och smärtor kan starta redan vid mild kyla inom det temperaturspann som vi sett att senaps- och vitlöksreceptorn reagerar på, säger Edward Högestätt.

Receptorn för senap och vitlök finns på många ställen i kroppen, bland annat i huden, urinblåsan och mag-tarmkanalen. Flera läkemedelsföretag försöker nu hitta läkemedel som blockerar receptorn, i syfte att minska besvär som klåda, inkontinens och smärtor. Besvär från kyla borde också kunna lindras genom att blockera receptorn, tror lundaforskarna.

När det gäller luftvägarna, så vet man att senaps- och vitlöksreceptorn även reagerar för kemiska ämnen som irriterar luftvägarna. Eventuella nya läkemedel för personer som besväras av t.ex. dofter, lösningsmedel, cigarettrök och bilavgaser borde därför också kunna gynna dem som är överkänsliga mot kyla i luftvägarna.

Genom fyndet av kopplingen mellan senaps- och vitlöksreceptorn och kyla är ytterligare en del av människans temperatursinne kartlagd.

– Vi vet redan att det är chilipepparreceptorn som reagerar inte bara på chilipeppar utan också på temperaturer över 42 °C, som när man bränner sig på en eld. Mentolreceptorn reagerar vid temperaturer under 28 °C, som upplevs som behagligt kylande. Och nu vet vi alltså att senaps- och vitlöksreceptorn hos människa reagerar på temperaturer under 20 °C, säger Peter Zygmunt.

Forskarna har publicerat sina resultat i den amerikanska vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences.

Ingela Björck

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.