Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Livsmedelsbutikernas egna märkesvaror får allt större genomslag

Person som handlar matvaror.

Mataffärerna säljer alltmer av sina egna varumärken. Å ena sidan leder det troligtvis till lägre priser för konsumenten, å andra sidan minskar producenternas marginaler då dagligvaruhandelns förhandlingsposition stärks i livsmedelskedjan. Det visar en ny analys från centrumbildningen AgriFood.

Under de senaste 20 åren har försäljningen av handelns egna varumärken ökat kraftigt även om ökningstakten har avtagit de senaste tio åren. 

– Egna märkesvarors marknadsandel på livsmedelssidan är nu närmre 30 procent. Den höga marknadsandelen ska dock tas med en nypa salt då mycket egna märkesvaror säljs i varukategorier utan bakomliggande produktutveckling som färska grönsaker och frukt. Vad som inte minst kan vara oroande från livsmedelsindustrins perspektiv är att konsumenter verkar värdera egna märkesvaror allt högre, säger Christian Jörgensen, utredare på AgriFood och forskare inom Nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Konsumenter mer priskänsliga idag

AgriFoods rapport konstaterar att konsumenter i allt högre grad värderar handelns egna varumärken och leverantörernas varumärken som likvärdiga. Mjölk är ett tydligt exempel, där handelns egna varumärken på kort tid tagit stora marknadsandelar, påskyndat av den senaste tidens kraftiga prisuppgång som ökat konsumenternas priskänslighet.

– Livsmedelsindustrin har fått sina marginaler påtagligt kringskurna då konsumenter tenderar att värdera EMV och leverantörernas egna varumärken alltmer lika, säger Christian Jörgensen.

Åren 2015-2017 var mjölk som såldes under handelns egen flagg i genomsnitt cirka 30 procent billigare än leverantörernas varumärken. Under 2020-talet har prisskillnaden stabiliserats något, kring cirka 20 procent. Samtidigt ökade handelns egna varumärkens marknadsandel kraftigt fram till 2017.

Sannolikt lägre priser för gemene man

För konsumenterna har utbredningen av de egna märkesvarorna sannolikt inneburit ökad välfärd genom lägre priser. För vissa svenska livsmedelsföretag har den däremot lett till pressade vinstmarginaler och en försämrad förhandlingsposition gentemot handeln.

Hur enskilda livsmedelsföretag påverkas varierar. Företag vars produkter konkurrerar direkt med handelns egna varumärken riskerar ökad prispress, medan andra kan dra nytta av samarbeten kring utveckling och produktion av egna varumärken.

– Studien visar sammantaget att handelns egna varumärken spelar en allt större roll för konkurrens, prissättning och maktfördelning i den svenska livsmedelssektorn, säger Christian Jörgensen.

Om Agrifood

AgriFood Economics Centre genomför kvalificerade samhällsekonomiska analyser inom livsmedels-, jordbruks- och fiskeriområdet samt landsbygdsutveckling. Verksamheten är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Läs även: 

En annan studie genomförd av masterstudenterna Frida Lesniak och Greta Berzell, omfattar observationer av 18 olika produktgrupper i 21 butiker tillhörande Sveriges tre största dagligvarukedjor. 

Resultatet visar att handelns egna varumärken får en oproportionerligt stor andel av hyllutrymmet i förhållande till sina marknadsandelar, ett fenomen känt som shielding

Studien tyder på att kedjorna aktivt använder sin kontroll över butiksmiljön för att stärka sina EMV:s positioner.

Länk till studien: Private Label Shielding: Myth, Manipulation, or Misconception? – lup.lub.lu.se

Om nyhetsbrevet Apropå

Den här artikeln är publicerad i nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet. Där kommenterar några av universitetets 5 000 forskare aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.

Innehållet i artikeln är fritt att återpublicera i sin helhet, eller i delar, så länge källa anges.

Läs mer om nyhetsbrevet

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.