Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

LU halkar ner i ranking – satsar på egen statistik och bättre rankingkompetens

Universitetshuset mot molnig himmel.
Molnen tornar upp sig på rankinghimmeln när LU inte längre är ett av världens hundra ­bästa universitet, enligt Times Higher Education World Univerity Ranking. Foto: Kennet Ruona

LU trillade nyligen ur topp 100 i Times Higher Education-rankingen. Under lång tid har universitetets placeringar i de stora internationella rankingarna långsamt försämrats. Nu satsar LU på bättre samordnad rankingkompetens.

– Att åka ur topp 100 är inte bra för vår attraktivitet. Om utvecklingen dessutom är ett tecken på att vår forskningskvalitet minskar, är det något vi bör vara ännu mer bekymrade över, säger prorektor Sylvia Schwaag Serger.

porträtt av kvinna
– Att åka ur topp 100 är inte bra för vår attraktivitet, säger prorektor Sylvia Schwaag Serger. Foto: Kennet Ruona

Bilden är dock inte entydig, vilket troligen beror på att rankinginstituten ändrar sina mätmetoder efter hand. Det gör det svårt att utläsa förklaringar till upp- och nedgångar. Förra året förbättrade exempelvis LU sin position i THE, Times Higher Education något, och hamnade på plats 96 jämfört med plats 98 året före. Men det resultat som nyss kom och enligt THE gäller 2021 – där ligger LU på plats 103.

Mer externa forskningsanslag 

Men allt ser inte mörkt ut.

– För LU går det uppåt när det gäller andelen externa forskningsanslag och även andelen internationella studenter och internationell personal ökar. Det är dock faktorer som inte väger särskilt tungt i rankingen, säger Tomas Johansson, statistiker och analytiker som har skrivit en rapport om ranking och LU.

Rapporten fokuserar på de tre stora universitetsrankingarna: QS World University Rankings, Times Higher Education och Shanghai-rankingen (se faktarutor). Det som främst avgör placeringarna i rankingen är i vilken grad forskare blir citerade i forskningspublikationer och universitetets anseende bland internationella akademiker och arbetsgivare. I anseendeundersökningarna ligger LU fortfarande mycket bra till, trots ett litet tapp.

– Att LU:s rankingplaceringar under lång tid långsamt har försämrats beror nog mindre på oss och mer på andra universitet – konkurrensen ökar, säger Tomas Johansson.

Svårt hitta förklaringar utan data

Sylvia Schwaag Serger menar att det finns två anledningar till att ta ranking på allvar.

– Den ena handlar om vår attraktivitet, särskilt för rekryteringen av internationella studenter och lärare. Den andra är vad den potentiellt säger oss om vår excellens och hur den utvecklas jämfört med andra lärosäten, säger hon.

Nu finns det indikationer på att vår försämrade ranking delvis förklaras av sämre forskningsprestationer.

– Det är något vi bör vilja förstå bättre och göra någonting åt, säger Sylvia Schwaag Serger.

En anledning till färre citeringar kan vara att LU har vuxit snabbt och har många yngre forskare som inte riktigt kommit igång och citeras i samma grad som mer erfarna forskare. I THE var förändringen obetydlig, men i QS och Shanghairankingen tappade LU relativt mycket när det gällde citeringar, något som förvånade.

– Det är svårt att hitta någon rimlig förklaring utan tillgång till rankinginstitutets samlade data, säger Tomas Johansson.

Den data som kan utläsas från olika rankinglistor är otillräcklig och Tomas Johansson menar att LU därför bör tar fram egen statistik.

– Vi bör ta fram egna robusta nyckeltal för att kunna följa hur våra prestationer utvecklas över tid, säger han.

Satsar på att ta fram egna nyckeltal

Universitetet har i årets verksamhetsplan valt att ha ranking som ett prioriterat område. En projektledare har anställts och särskilda medel avsatts. Målet är just en bättre samordnad analys- och rankingkompetens.

Rankinginstitutens trovärdighet bygger på att det inte blir några plötsliga förändringar i toppen och hur de ändrar i sina algoritmer är affärshemligheter, åtminstone i Times Higher Education och QS fall.

– De kallar det ”noggrant kalibrerade faktorer”, men troligare är att de gör årets lista och sen skruvar lite grann i bakgrunden, säger Tomas Johansson.

I vissa länder, utanför västvärlden, tar man till radikala åtgärder för att klättra uppåt i rankingen. I exempelvis Arabemiraten har man anställt många toppforskare på deltid för att få upp statistiken.

Den tredje rankingen, Shanghai-rankingen, är annorlunda jämfört med QS och THE, som är kommersiella. Shanghai­rankingen fungerar mer som en bench­marking för de bästa kinesiska universiteten och lägger stor vikt vid de 3 500 mest publicerade forskarna i världen.

– För Lunds del var det bara två medicinforskare 2020 som kom med, jämfört med nio forskare 2019. Där skiljer sig resultaten väldigt mycket år från år…

LU på rankinglistor

QS World University Rankings

QS ranking lägger stor tyngd, 40 procent, vid akademiskt anseende som tas fram genom en enkätundersökning bland akademiker världen över. Rankingen innehåller även en liknande anseendeundersökning bland arbetsgivare. Citeringarnas tyngd är 20 procent.

2014/15 60

2015/16 70

2016/17 73

2017/18 78

2018/19 92

2019/20 92

2021 97 (ny årsindelning)

Times Higher Education (THE) World University Ranking

Rankingen baseras till stor del (30 procent) på anseendeundersökningar om forskning och utbildning, där akademiker tillfrågas om vilka universitet de anser vara bäst. Ytterligare 32,5 procent baseras på citeringar. Uppgifter därutöver om bland annat studenter, personal och intäkter skickar universitetet in. Alla indikatorer är relativa, alltså per anställda, per publikation etc.

Lunds universitets placeringar:

2015 119

2016 96

2017 96

2018 93

2019 98

2020 96

2021 103

Shanghai-rankingen

Rankingen publiceras av Center for World-Class Universities (CWCU) vid Shanghai Jiao Tong University. Den baseras främst på forskningsresultat som publikationer, citeringar, nobelpris och Fields-medaljer. Här är LU inte med på topp 100, utan har legat i intervallet 100–50 sedan sedan 2009. Men årets placering blev i intervallet 151–200.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda och nästan lika många utanför universitetet.
Jan Olsson är redaktör och Lars Uhlin är ansvarig utgivare (tf). 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.