Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Lundaforskare har kartlagt hur obstinata ungdomsgalaxer växer upp och mognar

Simuleringsbild föreställande galaxers utveckling.
Genom en superdatorsimulering kunde forskarna komma fram till sina resultat. BILD: LUNDS UNIVERSITET

Med hjälp av en superdatorsimulering har ett forskarlag lyckats följa en galax utveckling under 13,8 miljarder år. Studien visar hur unga och kaotiska galaxer, tack vare interstellära frontalkrockar, med tiden mognar till stabila spiralgalaxer, som exempelvis Vintergatan.

Efter big bang för 13,8 miljarder år sedan var världsrymden ett veritabelt vilda västern. Galaxer kolliderade. Stjärnor bildades i en rasande takt inuti enorma gasmoln. Men efter några miljarder år av interstellärt kaos började de anarkistiska galaxembryona bli mer stabila för att med tiden mogna till välordnade spiralgalaxer. Exakt hur denna utveckling gått till har länge varit en gåta för världens astronomer. Men i en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, har forskare i Lund lyckats bringa viss klarhet i frågan.

Med hjälp av en superdator har vi skapat en högupplöst simulering som ger en detaljerad bild av en enskild galax utveckling sedan big bang. Simuleringen har gett oss en rad nya insikter i hur spiralgalaxer som Vintergatan kan ha kommit till, säger Oscar Agertz, astronomiforskare vid Lunds universitet.

Stjärnor som tidskapslar

I studien har astronomerna, med Oscar Agertz och Florent Renaud i spetsen, utgått från Vintergatans stjärnor. Stjärnorna fungerar som tidskapslar som skvallrar om svunna epoker och den miljö de en gång bildats i. Deras positioner, hastigheter och halter av grundämnen kan därför, med hjälp av datorsimuleringar, hjälpa oss att förstå hur vår egen galax bildats. Det är också i Vintergatans stjärnor som tecken finns på hur de vilda unggalaxerna för tio miljarder år sedan påbörjade sin utveckling till lugna spiralgalaxer.

– Vi har upptäckt att när två stora galaxer kolliderar kan en ny skiva bildas runt den äldre, tack vare enorma flöden av stjärnbildande gas. Vår simulering visar att den gamla och nya stjärnskivan långsamt växte ihop under flera miljarder år. Något som inte bara resulterade i en stabil spiralgalax, utan även stjärnor med liknande beskaffenheter som i Vintergatan, säger Florent Renaud, astronomiforskare vid Lunds universitet.

Bild på galaxer i universum.
En kompakt grupp av interagerande galaxer som kan motsvara det kaos som rådde i tidiga universum. FOTO: NASA/ESA, AND THE HUBBLE SM4 ERO TEAM

Arbetet fortsätter

De nya resultaten kommer att hjälpa astronomer att tolka nuvarande och framtida kartläggningar av Vintergatan. Studien pekar i en ny forskningsinriktning där samspelet mellan stora galaxkrockar och hur spiralgalaxers skivor bildas kommer att bli central. Forskarlaget i Lund har redan påbörjat nya superdatorsimuleringar i samarbete med forskningsinfrastrukturen PRACE (Partnership for Advanced Computing in Europe).

– Genom den aktuella studien och våra nya datorsimuleringar kommer vi att få fram en mängd information som gör att vi bättre kan förstå Vintergatans fascinerande liv sedan universums begynnelse, säger Oscar Agertz.

Förutom Lunds universitet har University of Surrey deltagit i arbetet.

Studien publiceras som en tredelad artikelserie i juninumret av den vetenskapliga tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society:

”VINTERGATAN I: The origins of chemically, kinematically, and structurally distinct discs in a simulated Milky Way-mass galaxy”

”VINTERGATAN II: The history of Milky Way told by its mergers”

”VINTERGATAN III: How to reset the metallicity of the Milky Way”

Kontakt

Oscar Agertz, biträdande universitetslektor

Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet

046 222 15 76

0700 45 22 20

oscar.agertz@astro.lu.se

 

Florent Renaud, forskare

Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet

florent.renaud@astro.lu.se

 

Presskontakt:

johan.joelsson@science.lu.se

046 222 71 86

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.