Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Lundaforskare har varit med och utvecklat nytt astronomiskt superinstrument

Bild på galaxhop.
Stephans kvintett observerad genom WEAVE-instrumentet. Färgerna motsvarar olika hastigheter, ljus och röntgenstrålning av het gas. Foto: NASA/CXC/CfA/E. O’Sullivan, Canada-France-Hawaii-Telescope/Coelum, WEAVE Team

Med hjälp av en ny multiobjektspektrograf kommer världens astronomer kunna utföra de hittills mest djuplodande observationerna av Vintergatan. Instrumentet, som består av nära tusen optiska fibrer, har utvecklats genom ett internationellt samarbete där Lundaforskare ingått.

I mitten av december invigdes den nya multifiberspektrografen WEAVE (WHT Enhanced Area Velocity Explorer) som är placerad på William Herschel-teleskopet på La Palma, Kanarieöarna. Under fem år ska instrumentet användas för att studera Vintergatan och andra delar av universum på ett nytt sätt. Det unika med instrumentet är att det kan observera tusen stjärnor åt gången, i stället för några hundra som tidigare varit möjligt.

– Nu kan vi kartlägga en större del av Vintergatan. Instrumentet har designats utifrån dagens viktiga astronomiska frågor, säger Thomas Bensby, universitetslektor i astrofysik, som är med och leder en grupp som arbetar med kvalitetssäkring av spektrumen och de dataprodukter som genereras.

Ny kunskap om galaxbildning

Thomas Bensby berättar att analysen av de spektra som spektrografen genererar kommer att ge detaljerad information om vilka grundämnen som specifika stjärnor och himlakroppar är uppbyggda av. Tillsammans med data från rymdteleskopet Gaia som mäter avstånd och rörelser för flera miljarder stjärnor i Vintergatan kommer WEAVE:s kemiska fingeravtryck att hjälpa oss att spåra stjärnpopulationers ursprung samt ge en ökad förståelse för hur spiralgalaxer bildas. Forskarna hoppas få svar på hittills obesvarade frågor som rör Vintergatans struktur, ursprung och dess historia där man söker spår efter andra galaxer som slagits samman med Vintergatan under årmiljarderna.

De första WEAVE-observationerna gjordes av två galaxer i den mytomspunna galaxhopen Stephans kvintett belägen i stjärnbilden Pegasus cirka 250 miljoner ljusår från jorden. Hopen, som upptäcktes 1877 av den franske astronomen Édouard Stephan, har länge förbryllat forskarvärlden på grund av sin komplexa väv av samspelande strukturer som världens astronomer nu hoppas kunna få en fördjupad förståelse av.

– På den gamla goda tiden kunde man bara observera en stjärna åt gången. Nu kan vi studera tusentals stjärnor samtidigt på ett enhetligt sätt, säger Thomas Bensby.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.