Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Lundaforskare kommenterar Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023

porträtt Drew Weissman. foto.
Bild på Drew Weissman, en av två Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2023, när han talade på Lund Spring Symposium i maj 2023 och mottog priset "The Therapeutic Achievement Award“. Foto: Kristian Waldeck, WalmedPhoto

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2023 skall tilldelas Katalin Karikó och Drew Weiss för deras upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19. Lundaforskarna Kristian Riesbeck och Anders Wittrup tycker det är mycket välförtjänt och glädjande.

De belönade upptäckterna blev avgörande för utvecklingen av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19 under den pandemi som drabbade världen i början av 2020. Pristagarnas banbrytande forskning har på ett fundamentalt sätt ändrat vår förståelse för hur mRNA samspelar med immunsystemet. Detta bidrog till den enastående snabba utvecklingen av vaccin under ett av vår tids största hot mot människors hälsa, skriver Nobelförsamlingen i sitt pressutskick.

Katalin Karikó och Drew Weissman. illustration.
Noblepristagarena i fysiologi eller medicin 2023, Katalin Karikó och Drew Weissman. Illustration: Niklas Elmehed © Nobel Prize Outreach.
porträtt kristian riesbeck. foto.
Kristian Riesbeck. Foto: Anna Blom.

– Det är en mycket glädjande nyhet att Katalin Karikó och Drew Weissman får årets Nobelpris i medicin, framför allt i närtid! Upptäckten att mRNA kan modifieras så att det stabilt kan uttryckas i mänskliga celler och inducera ett immunsvar utan att det sker en alltför kraftig inflammatorisk reaktion är ett enormt framsteg inom vaccin-fältet. Trots att teknologin varit känd i mer än 20 år så har den de senaste tre åren utvecklats till stort sett fulländning. Med hjälp av de utmärkta resultat som Karikó och Weissman fick fram i början på 2000-talet pågår det nu en mycket snabb utveckling av vaccin mot andra infektionssjukdomar samt cancer, kommenterar Kristian Riesbeck priset. Han är professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet och överläkare vid Labmedicin Skåne.
 
Anders Wittrup, som forskar inom RNA-läkemedel mot cancer vid Lunds universitet och är läkare vid Skånes universitetssjukhus, och kommenterar;

porträtt anders wittrup. foto.
Anders Wittrup. Foto: Tove Smeds.

– Mycket välförtjänt! Sällan har väl ett medicinpris givits för något som så stor del av jordens befolkning har direkt erfarenhet eller påverkan av. Vetenskapligt är det också ett mycket bra val. För även om det i fallet med mRNA/COVID-vaccinen varit väldigt många personer involverade som gjort avgörande upptäckter och banat väg för mRNA-baserade vaccin har både Weissman och Karikós insatser varit avgörande till att vi befann oss i en situation där det var möjligt att utveckla mRNA-baserade vaccin när covid pandemin slog till.

Han berättar vidare att de båda forskarna utöver upptäckten som de huvudsakligen belönas för också varit pionjärer i att utnyttja en nyutvecklad teknik med lipidbaserade nanopartiklar för att leverera mRNA-molekyler. Kombinationen av dessa nanopartiklar som från början utvecklats för leverans av mindre RNA-molekyler till levern, med mRNA har visat sig vara mycket effektiv för vaccinleverans och immunstimulering.
 
–   En ytterligare aspekt av det här Nobelpriset är att jag tror detta bara är början av RNA-läkemedel. Det har redan godkänts ett flertal läkemedel som bygger på tekniker där RNA används för att stänga av sjukdomsorsakande gener. Tidiga kliniska studier har visat möjlighet att leverera gensaxen CRISPR för riktad editering av DNA (i levern) i människor. Årets pris är alltså sannolikt bara toppen av isberget vad gäller vår framtida användning av RNA som läkemedelsmolekyl, säger Ander Wittrup.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.