– Om vi ska trygga mat- och energiproduktion, skapa en biobaserad ekonomi, hantera klimatförändringen, bevara biologisk mångfald och leva upp till de globala hållbarhetsmålen måste vi få till en långsiktigt hållbar markanvändning, säger Henrik Smith, föreståndare vid Centrum för miljö- och klimatforskning och en av koordinatorerna för initiativet.
– Men idag är det många intressen som står i konflikt med varandra, och alla vill använda marken till olika saker. Vi vill arbeta gemensamt över sektors- och ämnesgränser, med forskare, företag, myndigheter och intresseorganisationer, för att hitta lösningar där vi kan använda marken till flera saker samtidigt.
Eftersom marken är en ändlig resurs, kan spänningarna och konflikterna kring användandet vara svårlösta. Dessutom kan utmaningarna se väldigt olika ut i olika delar av landet. I Skåne konkurrerar man hårt om den produktiva åkermarken som används för både intensiv jordbruksproduktion och växande städer.
I andra delar av Sverige brottas man istället med övergivna gårdar och åkrar som växer igen. I båda fall är följden mer enformiga landskap, med negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden.
Lyfta fram de svårlösta frågorna
Enligt Henrik Smith är det viktigt att få upp olika intressen och behov på bordet. Det är också viktigt att lyfta fram de svårlösta frågorna. Att samverkansinitiativet samlar ett stort antal aktörer och forskare från olika discipliner ser han som en stor fördel i detta arbete.
Ett område som initiativet särskilt vill belysa är konsekvenserna av en utökad produktion av bioenergi: kan biogrödorna odlas på ett sätt som gynnar biologisk mångfald istället för attleda till än mer intensivt jord- eller skogsbruk? Var i landskapet gör man det i såfall, och hur påverkar det markanvändningen i övrigt?
Andra frågor handlar om stadens utveckling: ska man förtäta stadsmiljöer på bekostnad av grönytor och dess funktioner för människan, eller bebygga åkermarken runt städerna?
Även klimatåtgärder kan behöva vägas mot andra intressen: går det att minska växthusgasutsläpp och öka kolinlagring genom anpassad skötsel inom jord- och skogsbruk?
Eller uppstår det målkonflikter när det gäller åtgärder för att motverka klimatpåverkan och exempelvis skydd av biologisk mångfald?
– Ska vi se markanvändningen som ett problem eller en tillgång? Genom att diskutera hur, vad och varför marken ska användas på ett visst sätt kan vi kanske skapa en samsyn och nya sätt att samarbeta, säger Henrik Smith.
Hitta synergier – hantera konflikter
Exempel på synergier kan handla om att gemensamt hitta åtgärder eller skötselmetodersom gynnar flera syften samtidigt, till exempel att bruka marken på ett sätt som ökar både kolinlagringen och bördigheten. Ett annat sätt att hitta synergier är att jobba mer på landskapsnivå, exempelvis genom att odla biogrödor i områden där de kan gynna den biologiska mångfalden.
Ambitionen är att initiativet ska leda till både nya samarbeten och forskningsprojekt, men också till vägar för att tillgängliggöra befintlig kunskap på ett bättre och mer användbart sätt.
Henrik Smith vill också att resultaten ska föras vidare till beslutsfattare på olika nivåer, både lokalt, regionalt och nationellt, eftersom det i slutändan är en demokratisk fråga hur marken ska brukas och till vad.
– Hur vi ska styra markanvändningen är en politisk fråga, även om vi kan bidra till att öka kunskapen kring existerande konflikter och möjliga vinn-vinn-lösningar. Det är hög tid för en öppen diskussion om vilka styrmedel och policies som krävs för att skapa en hållbar markanvändning, avslutar Henrik Smith.
