Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Mellanösterns största utmaningar

mellanöstern

Kriget mot terrorismen är på väg mot sitt slut. Blev Kina den verkliga vinnaren? Mellanöstern verkar gå mot mer auktoritära styren. Stora flyktingströmmar och en kraftigt växande befolkning förutspås påverka de närmaste decennierna. Och hur går det med klimatet? Blir det torrare, våtare eller både och? Hör fem forskare trendspana kring utvecklingen i Mellanöstern.

Under universitetets Framtidsvecka fick fem forskare från olika discipliner tio minuter på sig att göra en framtidsspaning kring Mellanöstern.

– Trendspaning är svårt men viktigt eftersom det ökar möjligheten att göra något åt de problem vi ser torna upp sig, sa Karin Aggestam, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för Mellanösternstudier som arrangerade framtidsspaningen.

Ta del av spaningarna nedan:

The resilience of unsustainable governance structures in the Middle East - Rouzbeh Parsi

Vad påverkar maktstrukturerna i Mellanöstern? Vad kan få regeringar på fall och vilka tendenser ser vi idag som kommer att ha bäring på framtiden?

Rouzbeh Parsi, historiker och chef för Mellanösternavdelningen vi Utrikespolitiska institutet menar att det är ett misstag att tro att impopulära auktoritära regimer oundvikligen kommer att kollapsa och utvecklas i en mer demokratisk riktning.

– Människor har en benägenhet att tro att demokratin har ett inneboende egenvärde, säger Rouzbeh Parsi. Människor vill inte ha demokrati för att det är kul att rösta utan för att de vill uppnå något med den. Om en regering inte kan styra ett land och ge folket vad folket behöver är demokratin inte till stor hjälp, fortsätter han, och ger den senaste tidens händelseutveckling i Tunisien som exempel:

– I Tunisien, liksom i många andra länder i Mellanöstern, är arbetslösheten skyhög samtidigt som befolkningen blir alltmer välutbildad. Detta väcker självklart missnöje och uppror även om Tunisien är det enda land som gått mot demokrati efter den arabiska våren.

Rouzbeh Parsi pekar på två viktiga faktorer som oundvikligen kommer att få en stor inverkan på utvecklingen i Mellanöstern:

  1. Befolkningsökningen är enorm. Dagens 500 miljoner invånare i regionen kommer att vara 750 miljoner år 2050. Dvs en 50 procentig ökning.
  2. Regionens två jättar - Saudi och Iran - är helt beroende av sin oljeexport och kommer oundvikligen att behöva göra enorma omställningar inom den närmaste framtiden.
Migration and Security in the Middle East - Mo Hamza

Flyktingfrågan – ett av Mellanösterns stora dilemman 

Mo Hamza, som forskar om riskhantering och sårbarhet vid Lunds universitet, pekar på migrationen och flyktingfrågan som några av de verkligt stora säkerhetsfrågorna i Mellanöstern.

Enligt statistik från 2015 finns 7,1 miljoner syrier på flykt inom eller utom landet, 4,7 miljoner irakier, 2,9 miljoner jordanier, 2,8 miljoner jemeniter, och lika många turkar.

De stora flyktingströmmarna påverkar säkerheten på flera olika sätt, bland annat genom att länders etniska sammansättning rubbas vilket i sin tur kan påverka stabiliteten på ställen där det redan finns mycket motsättningar.

– Men man kan inte isolera en enskild säkerhetsfråga eftersom allt hänger ihop, säger Mo Hamza. Klimatförändringar, vattenbrist, militära hot, arbetslöshet, demografiska förändringar och ekonomi – alla dessa faktorer samspelar med varandra.

Demografiska förändringar beror dels på stora flyktingströmmar och arbetskraftinvandring till framför allt Gulfstaterna, dels på förändringar i befolkningssammansättningen.

– Andelen unga växer enormt i hela Mellanöstern, men ännu mer växer faktiskt andelen som är över 64 år, säger Mo Hamza. Detta sätter enorm press på den sociala välfärden.

 

Drier, wetter, or both? - Lina Eklund

”Vissa stater kan bli obeboeliga på grund av värmen”

En redan torr region kommer att bli ännu torrare. Sandstormar och bränder kan bli vanligare, men även skyfallen förväntas bli fler. Lina Eklund, geograf vid Lunds universitet som bland annat forskar om miljö, migration och konflikter i Mellanöstern, talar utifrån IPCCs senaste rapport om vad vi har att vänta oss av klimatet i regionen.

– Vissa områden som exempelvis Gulfstaterna kan bli helt obeboeliga pga värmen, framför allt för äldre människor och fattiga som inte kan skydda sig mot värmen, säger Lina Eklund.

Bristen på vatten är sedan länge ett stort problem i Mellanöstern. Redan 1970 överskreds de vattenreserver som finns i regionen.

– Man förväntar sig att 2000-talets konflikter kommer att handla om vatten, säger hon.

Authoritarian Restoration and State Failure - Rola El-Husseini Dean

Auktoritära regimer blir starkare och stater kollapsar

Sociologen Rola El -Husseini Dean inleder sitt 10-minutersanförande med att understryka att de flesta framtidsspaningar brukar går fel.

– Ingen förutspådde den islamiska revolutionen i Iran 1979, islamismens frammarsch under 80-talet, invasionen av Kuwait 1991, 9/11 2001 och den arabiska våren 2011, säger hon.

Med detta sagt pekade hon på tre olika trender i Mellanöstern.

  1. I Egypten och kanske även i Tunisien kan vi se tillbakagångar mot mer auktoritära regimer.
    – Egyptens president Al- Sisi har säkerställt att han kan stanna vid makten fram till 2030 och landet är mindre fritt idag än vad det var under Mubaraks styre, säger Rola El-Husseini Dean.

Tunisien var en framgångssaga fram till 2019 då den populistiska presidenten Kais Saeid tillträdde. Nu har han i rask takt skaffat sig allt större makt och utnämningen av en kvinnlig premiärminister i oktober i år ser Rola El-Husseini Dean mest som ett spel för gallerierna.

  1. Inbördeskriget har för Syriens del lett till att Assads auktoritära regim fortsätter vid makten.
    – Kanske får vi till och med se hans son ta över i framtiden, säger Rola El-Husseini Dean.

I Libyen och Yemen har inbördeskrigen lett till statskollaps, sk failed states.

  1. Samtliga av regionens åtta monarkier har trots vissa oroligheter, visat sig vara motståndskraftiga och inte gett vika för den arabiska vårens folkliga uppror.
What the War on Terrorism did to democratization in the Middle East - Anders Persson

Hur kriget mot terrorismen har påverkat Mellanöstern?

Statsvetaren Anders Persson tror att vi är på väg ut ur de senaste 20 årens krig mot terrorismen.

– Jag tror att vi kommer att minnas tiden som en interimperiod mellan två kalla krig, säger han. Det mellan öst- och västblocken och nu ett kommande kallt krig mot Kina.

Anders Persson menar att kriget mot terrorismen var omöjligt att vinna, men om ändå en vinnare ska pekas ut är det Kina.
Under de 20 år som gått sedan president W Bush deklarerade krig mot terrorismen har nya terrororganisationer bildats och de politiska och medborgerliga rättigheterna i regionen ligger fortfarande kvar på bottennivå enligt den oberoende organisationen Freedom House. Undantaget är Tunisien som tagit ett stort kliv framåt.

 

 

 

 

 

.

Mellanösternpanel
Från vänster: Anders Persson, Rola El -Husseini Dean, Mo Hamza, Rouzbeh Parsi, Lina Eklund, Karin Aggestam

Under universitetets framtidsvecka anordnade Centrum för Mellanösternstudier ett event där fem forskare fick tio minuter på sig att göra en trendspaning kring viktiga frågor i Mellanöstern.
Läs mer om Centrum för Mellanösternstudier
Läs mer om Framtidsveckan

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.