Miljöledning är beroende av organisationens strategiska omgivning

Är miljöledningsfunktionen i en organisation lika med ökad miljöprestanda? Nej, inte nödvändigtvis hävdar Thomas Parker i en ny avhandling från Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet som läggs fram den 13 januari. I stället betonar Thomas Parker vikten av att miljöledningssystem anpassas till organisationens strategiska omgivning.

Genom avhandlingen The Meaning of Environmental Management: An Interpretive Study of Managing Emergent or Evolutionary Environmental and Energy Strategy, ökar vår förståelse för hur miljöledning fungerar i praktiken och hur den är knuten till organisationens strategiska miljö. Denna kunskap är av betydelse för att kunna utveckla effektivare interna styrmedel för företag.

Förbättrad miljöprestanda inom industrin är nödvändig för en hållbar utveckling, varför införandet av miljöledning (Environmental Management) har blivit en vanligare organisationsfunktion inom industrin. Men frågan är om införandet av miljöledningssystem i en organisation automatiskt leder till förbättrad miljöprestanda?

– Jag ville bidra med kunskap om hur miljöledning verkar i organisationer och därför undersöka om införandet av miljöledningssystem i företag automatiskt ger bättre miljöprestanda. De inledande undersökningarna baserat på fallstudier visade dock blandade resultat och därmed också att det inte nödvändigtvis måste vara så, säger Thomas Parker.

Tidigare forskning hade emellertid inte visat att införandet av miljöledningssystem var helt utan effekt vilket ledde till att Thomas Parker sökte vidare efter en faktor som bättre kunde förklara de blandade resultaten.

– I sökandet efter en bättre förklarande faktor påträffade jag forskning om affärsstrategi och olika former av strategibildning och kom fram till att hur strategi bildas kan ha betydelse för hur företag styrs, menar Thomas Parker.

Inom forskningen om affärsstrategi särskiljer man strategier som framväxande eller avsiktliga där den förstnämnda innebär att strategi växer fram som ett handlingsmönster från organisationen, i jämförelse med en avsiktlig strategi som bestäms först och sedan genomförs.

– Förutom avsiktlig och framväxande strategi, identifierade jag ytterligare en form av strategibildning, den evolutionära, som kännetecknas av att olika strategibildningar samexisterar i en organisation och tävlar internt om efterföljare. Den evolutionära strategibildningen är ett mellanting mellan avsiktlig och framväxande strategi, där de enskilda sinsemellan tävlande strategierna kan vara avsiktliga, men resultatet är framväxande, förklarar Thomas Parker.

Genom fallstudier som underbygger avhandlingen, gjorda med ett tolkande förhållningssätt i den sammanfattande delen av avhandlingen, visade analyser av formella och informella miljöledningssystem att effektivitet hos miljöledningssystem är knuten till organisationens strategiska miljö.

– För verksamheter som är jämförelsevis stabila och enkla, där meningsfull planering kan göras i förväg, kan styrningsmetoder som bygger på överensstämmelse med plan/avsiktlighet, dvs. avsiktlig strategibildning, typiska för formella ledningssystem, vara lämpliga. I en evolutionär strategimiljö, där konkurrerande strategikoncept samexisterar i en organisation, visar avhandlingen att enskilda anställda kan påverka innehållet i strategin, oavsett omgivningen. Och i dynamiska och komplexa strategimiljöer där en framväxande strategibildning kan förväntas, kan ledningens roll med fördel betraktas som organisationskapande.  I en sådan syn skapar organisationsledningen mekanismerna för att det ska bildas gemensam mening i organisationen, sammanfattar Thomas Parker.

I en av studierna i avhandlingen påvisades det även samtidig existens av avsiktlig, evolutionär och framväxande strategi i samma organisation.

– Att olika strategimiljöer kunde samexistera hade inte förutspåtts av strategilitteraturen. Möjligheten att olika funktioner i en organisation existerar i olika strategisammanhang har till följd att lämpligheten och funktionaliteten hos ett miljöledningssystem kan vara beroende av det miljöstrategiska sammanhanget, som kan skilja sig från det allmänna strategisammanhanget, menar Thomas Parker.

Resultaten av forskningen har också konsekvenser för användningen av planering i organisationsledning. Avhandlingen visar att även om komplexitet och förändring kan göra strategiska planer meningslösa, betyder det inte att planeringsprocessen är meningslös.

– Tvärtom, planeringsprocesser är användbara för att hjälpa en organisation för att utveckla en gemensam tolkning av omvärlden. Sådana processer är organisationsskapande och förbereder organisationen på att svara på ett enhetligt sätt på sin dynamiska miljö, utan att svaret har samordnats, avslutar Thomas Parker.

Kategorier
Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.