Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nu kartläggs idrottsskador inom parasporten

Även idrottare med en funktionsnedsättning ska kunna utöva sin sport på ett säkert sätt – och ändå prestera bra. Med detta för ögonen bedrivs forskning vid Lunds universitet som nu får gehör hela vägen till Paralympics i Rio de Janeiro 2016.

Jan Lexell, professor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet, beger sig nästa år till sitt tredje Paralympics som den svenska truppens ansvariga läkare. Förberedelsearbetet delar han med doktoranden Kristina Fagher, fysioterapeut, som nyligen presenterat aktuella forskningsresultat för International Paralympic Committee (IPC). Hennes intervjuer med 18 skadedrabbade svenska elitidrottare med funktionsnedsättning utgör stommen i en kvalitativ studie som rönt uppmärksamhet bland annat inom IPC.  Vad gäller idrottare utan funktionsnedsättning finns det flera stora epidemiologiska studier där skador registrerats och riskfaktorer analyserats.

Jan Lexell
Jan Lexell. Foto: Kennet Ruona

– Utifrån det har preventiva program och träningsprogram skapats. Men inom parasporten finns inget gjort mer än under själva Paralympics, och det är svårt att dra slutsatser från bara två veckors tävlande. Dessutom används samma skadedefinitioner för parasportare som för idrottare utan funktionsnedsättning, trots att parasportare troligen har många fler faktorer som kan påverka skaderisken, säger Kristina Fagher och exemplifierar med en enbent sprinter, som ju får lägga all vikt på det enda benet.

Kristina Fagher och Jan Lexell är eniga om att det finns minst lika många skador/risker för skador inom parasporten. Deras forskningsarbete är omfattande och praktiskt förankrat. Bland annat har de noggrant gått igenom tidigare forskningsstudier om skador bland tävlingsidrottare med funktionsnedsättning.

Kristina Fagher
Kristina Fagher vid goalball-EM i Litauen

– I dem såg vi en tendens att paralympiska idrottare fick fler skador. Men skadorna registrerades nästan bara på tävlingar, och inkluderade inte riskfaktorer som skulle kunna vara relaterade till funktionsnedsättningen. Utifrån detta fick vi idén till mitt doktorandprojekt att registrera skador och riskfaktorer hos svenska parasportare på tävlingsnivå, berättar Kristina Fagher.

Hur parasportare själva tycker att deras funktionsnedsättningar påverkar skaderisken har fram till nu varit obesvarad av forskningsvärlden, men Kristina Fahgers intervjuarbete ger nya insikter;

– Majoriteten uppfattade att deras funktionsnedsättning påverkar uppkomsten av idrottsskador, samt att många skador berodde på för mycket träning. De tyckte också att en idrottsskada i hög grad påverkar dem i det dagliga livet. Som en av de intervjuade sa: ”Det är extremt opraktiskt att ha en funktionsnedsättning och dessutom drabbas av en idrottsskada”.

Intervjupersonerna uttryckte samtidigt att de ville lära sig mer om skador och hur dessa kan undvikas. Under 2016 fortsätter forskningsprojektet med bland annat ett egendesignat studieprotokoll för registrering av skador bland alla svenska paraidrottare på tävlingsnivå. Arbetet sker tillsammans med forskare vid Linköpings universitet som gjort liknande studier på svenska elitfriidrottare (utan funktionsnedsättning).

– Det finns alltid ett stort fokus på att utveckla parasporten, och under de senaste åren har intresset ökat för att undersöka idrottsguppens hälsa också. Vi vet ju trots allt att all idrott innebär risk för skada, säger Kristina Fagher.

 

Erika Svantesson

 

Kontakt

För mer information om pågående och tidigare studier kontakta:

Kristina Fagher, fysioterapeut och doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet, mobil: 070-2970764, kristina.fagher@med.lu.se

Jan Lexell, professor i rehabiliteringsmedicin vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet och överläkare, tel: 046-222 19 91, mobil: 070-572 92 15, e-post: jan.lexell@med.lu.se

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.