Niklas Altermark har i sin studie gått igenom samtliga budgetdebatter i riksdagen och Socialdemokraternas budgetpolitiska utspel från 1994 och framåt.
– Det är slående hur ofta man hänvisar till 90-talskrisen, vilket visar hur stark och långvarig ställning berättelsen om krisen har haft i partiets ekonomisk-politiska argumentation, säger Niklas Altermark, statsvetare vid Lunds universitet.
Finanskrisen i början av 1990-talet var en av de djupaste ekonomiska kriserna i modern svensk historia. Enligt studien bygger det socialdemokratiska narrativet på att det var partiet som genom ekonomiskt ansvarstagande, budgetdisciplin och ordning i statsfinanserna långsiktigt säkrade välfärden. Berättelsen om hur Sverige tog sig ur krisen återkommer därför som en central referenspunkt i Socialdemokraternas sätt att tala om ekonomisk politik.
Du beskriver berättelsen om hur Socialdemokraterna sanerade ekonomin som en tvångströja. Vad menar du med det?
– Min forskning visar hur en viss tolkning av krisen har fått en mycket stark ställning i partiets sätt att tala om ekonomisk politik. Det kan alltså beskrivas som en form av tvångströja eftersom man inte vill bryta mot den etablerade berättelsen om vad som är ekonomiskt ansvarsfullt, säger Niklas Altermark.
Studien handlar om hur politiska berättelser formas, reproduceras och får betydelse över tid.
– Ett övergripande resultat är att berättelser om tidigare kriser kan få stor betydelse för hur partier tolkar nutida ekonomiska utmaningar och vilka politiska lösningar som framstår som möjliga, säger Niklas Altermark.