Ny studie: Höga temperaturer kan minska insekters överlevnad

Bilden visar en hane av arten blåbandad jungfruslända (Calopteryx splendens), en av de två arter som den aktuella studien fokuserar på.
Hane av arten blåbandad jungfruslända (Calopteryx splendens), en av de två arter som den aktuella studien fokuserar på. Foto: Erik Svensson

Insekter är dåliga på att hantera klimatförändringens högre temperaturer. Risken är stor att de blir överhettade. Både överlevnaden och förmågan att reproducera sig påverkas kraftigt av ökande temperaturer även i områden högt uppe på norra halvklotet, enligt en ny studie från Lunds universitet.

Insekter kan inte reglera sin egen kroppstemperatur, som istället starkt påverkas av temperaturen i den närmaste omgivningen. I den aktuella studien har forskarna undersökt två närbesläktade arter av jungfrusländor i Sverige. Målet har varit att förstå sländornas anpassningsförmåga till temperaturförändringar i omgivningen. För att studera detta har forskarna använt sig av en kombination av fältstudier i södra Sverige och infraröd kamerateknik (termografi), en teknik som möjliggör att mäta individers kroppstemperatur under naturliga förhållanden. Detta kan sedan relateras till sländornas överlevnad och reproduktionsframgång. 

Resultaten visar att sländornas överlevnad är hög vid relativt låga temperaturer, 15­–20 C°. Reproduktionsförmågan däremot, når sin topp vid temperaturer mellan 20 och 30 C° beroende på art.

–Vår studie visar att det finns en temperaturberoende konflikt mellan överlevnad å ena sidan och förmågan att fortplanta sig å den andra, säger Erik Svensson vid Lunds universitet, som lett arbetet.

Studien visar också att sländornas förmåga att hantera värmerelaterad stress är begränsad. Sländor är insekter och insekter är ryggradslösa djur. Ryggradslösa djur är växelvarma (kallblodiga) och beroende av yttre källor som solen eller varma stenar för att höja kroppstemperaturen. Till de växelvarma djuren hör även fiskar, groddjur och reptiler.

–Våra resultat visar att växelvarma djur kan drabbas av överhettning även om de lever långt upp på norra halvklotet och deras förmåga att buffra kroppstemperaturen mot stigande omvärldstemperaturer är begränsad. Resultaten utmanar också en populär teori om att djurs plasticitet, det vill säga deras individuella flexibilitet, kan hjälpa dem att överleva under svårare miljöförhållanden, säger Erik Svensson.    

Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.

Exempel på hur infraröd värmekamerateknik gjorde det möjligt att mäta kroppstemperaturen hos olika individer av jungfrusländor. Bildserien visar hur en individ värms upp i takt med att den omgivande temperaturen blir varmare. Övre vänstra bilden visar hur den är relativt kall (blåa färger) och sedan gradvis värms upp när den omgivande temperaturen stiger. I bildserien syns det genom att färgerna blir alltmer röda och gula när man följer serien som slutar längst ner till höger.

Bildtext: Exempel på hur infraröd värmekamerateknik gjorde det möjligt att mäta kroppstemperaturen hos olika individer av jungfrusländor. Bildserien visar hur en individ värms upp i takt med att den omgivande temperaturen blir varmare. Övre vänstra bilden visar hur den är relativt kall (blåa färger) och sedan gradvis värms upp när den omgivande temperaturen stiger. I bildserien syns det genom att färgerna blir alltmer röda och gula när man följer serien som slutar längst ner till höger.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.