De senaste åren har allt fler lantbrukare fått upp ögonen för kolinlagring som ett sätt att minska sina klimatavtryck. Forskning visar att det finns stora möjligheter att ställa om till ett jordbruk som främjar såväl kolinlagring som biologisk mångfald, jordhälsa, och lönsamhet. Men för att möjliggöra detta krävs mer flexibla regelverk, samt kostnadseffektiva mätmetoder som innefattar sociala, ekonomiska och miljömässiga mål.

– Dagens jordbrukspolitik och EU-lagar har fokus på kvantitet, och att odla stora mängder spannmål, säger Emma Johansson, forskare vid Lunds universitets centrum för uthållig samhällsutveckling (LUCSUS). Problemet är att denna form av jordbruk inte bidrar till att kol lagras i marken, tvärtom utarmar den jordarna.

En annan utmaning, enligt Emma Johansson, och forskarkollegorna Sara Brogaard och Lova Brodin, är att det idag saknas kostnadseffektiva metoder för att mäta kolinlagring med tillräcklig precision, speciellt för kolinlagring under marken. Det gör det svårt för företag som vill investera i kolinlagring att kunna mäta och redovisa hur mycket kolinlagring de har bidragit till.

– Allt är inte mätbart i exakta siffor. Därför måste vi skapa förståelse hos de företag som vill investera i kolinlagring för att det även finns andra mer svårmätbara värden, såsom levande ekosystem, ökad biologisk mångfald, levande jordar, och inte minst bättre hälsa och ekonomi för lantbrukarna.

Om företagen enbart fokuserar på direkt klimatnytta och tydligt mätbara åtgärder för kolinlagring finns en risk för att andra viktiga åtgärder - som i ett längre perspektiv också bidrar till både klimatnytta och ett hållbart jordbruk - kommer i skymundan.

– Det är viktigt att skapa en mer holistisk vision av hur ett hållbart jordbruk ser ut och inte bara fokusera på kolet. Det kräver att vi är öppna för andra sätt att värdera kolinlagring, men också för att ändra politiken och lagstiftningen, säger Emma Johansson.

Studien visar vidare att lantbrukarnas visioner handlar förvånansvärt lite om kolinlagring i sig, utan om att skapa levande ekosystem och ett cirkulärt jordbruk, utifrån exempelvis agroekologiska principer, som på sikt bidrar till ökad kolinlagring.

Vad vi konsumerar spelar roll

Forskarna framhåller även konsumenternas roll och makt att påverka jordbruket och livsmedelsindustrin i en hållbar riktning.

– Vi som konsumenter behöver bli mer medvetna om hur det vi äter påverkar vad bönderna odlar och hur utbudet i våra mataffärer ser ut.  Även mataffärer, grossister och restauranger har stor möjlighet att påverka vad vi konsumerar.  De kan göra det lättare för lantbrukarna att ställa om genom att skapa långvariga relationer och främja hållbara dieter som stöttar ett kolinlagrande jordbruk, säger Emma Johansson.     

Lantbrukares visioner för ett hållbart kolinlagrande jordbruk

Baserat på diskussioner och workshops med svenska lantbrukare, jordbruksrådgivare och livsmedelsproducenter har Emma Johansson och hennes forskarkollegor sammanfattat ett antal principer och visioner för ett hållbart och kolinlagrande jordbruk.