Forskarna har analyserat svar från över 34 000 representativa svenskar och har jämfört en lång rad parametrar – bland annat personlighet, ålder, sociala relationer, geografisk hemvist i Sverige och politisk identitet - som kan kopplas till hur svenskar upplever sina liv.
– Vi ville få en så bred bild som möjligt av vad som kopplas till svenskars välbefinnande. Inte bara tillfällig lycka, utan också känslan av mening, balans och hur nöjd man är med sitt liv som helhet, säger August Nilsson, en av forskarna bakom studien.
Relationer avgörande för hur vi mår
Studien visar att kvaliteten på våra sociala relationer har ett starkt samband med hur vi upplever vårt välbefinnande. Och upplevd ensamhet är starkt sammankopplat till lägre välbefinnande.
– Vi vet redan att ensamhet påverkar vår psykiska och fysiska hälsa negativt, och om goda relationer visar sig vara det viktigaste för vårt välbefinnande behöver vi fundera på hur samhället faktiskt skapar förutsättningar för närhet och gemenskap, säger August Nilsson.
Personlighetsdragen spelar roll
Resultaten visade även att våra mest framträdande personlighetsdrag spelade stor roll för vårt välmående. Framför allt stack personlighetsdraget neuroticism ut. Svenskar med hög grad av oro och emotionell instabilitet (neuroticism) rapporterade mycket lägre välbefinnande. Normalt så brukar personer som är mer sociala och utåtriktade (hög extraversion) rapportera mycket högre välbefinnande, men bland svenskar var sambandet relativt svagt.
Tydligt skifte bland unga efter 2020
Det mest överraskande resultatet kretsade kring ålder. Tidigare forskningsstudier har inte visat några större skillnader i välbefinnande mellan yngre och äldre svenskar över tid. Men nu kunde forskarna se ett tydligt skifte från och med år 2020, under pandemin.
– Det som överraskade oss mest var att unga vuxna stack ut så tydligt. Historiskt har unga ofta haft breda sociala nätverk och stark framtidstro. Nu ser vi nästan motsatsen, säger psykologiforskaren och medförfattaren Petri Kajonius.
Forskarna såg också att yngre personer i högre grad uppgav att de kände sig ensamma.
– Det är anmärkningsvärt att svenskar i 20-årsåldern upplever större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre. En möjlig förklaring kan vara att många unga under pandemin tappade viktiga, sociala sammanhang under formande år och att det påverkat relationer senare i livet, säger August Nilsson.
Hallänningar, skåningar och de från Jönköpings län mår bäst
Forskarna kunde också peka på geografiska skillnader i välbefinnande. Personer i Halland, Skåne och Jönköpingslän rapporterade högre välbefinnande än genomsnittet, medan personer i Västmanland rapporterade lägre nivåer.
Studien undersökte även faktorer som politisk identitet och inkomst. Personer som identifierade sig med partier i mittfåran såg sig generellt mer välmående än de personer som höll sig till höger- och vänsterkanten. Däremot hade inkomst relativt svagt samband med välbefinnande jämfört med exempelvis relationer och personlighet.
Vem mår alltså bäst i Sverige idag?
– Det går nästan att skissa fram en statistisk idealperson utifrån resultaten: en emotionellt stabil äldre hallänning, med goda relationer och som politiskt rör sig i mellanskiktet, säger August Nilsson.