Omställningar. Ordet väcker tankar om genomgripande förändringar. I Svenska Akademiens Ordbok, vars redaktion vi har glädjen att ha just här i Lund, kan vi spåra en rad historiska användningar av och associationer till ordet. Man kan omställa pjäserna på ett schackbräde, vilket för tankarna till strategier och maktkamp. Man kan omställa ett timglas, och därmed förbinds ordet snarare till tidens gång – kanske till det snäva nu genom vilket tidens sand rinner från ett oändligt förflutet mot en lika oöverblickbar framtid.
Ordet har använts för att beskriva själva aktiviteten att ge något en annan riktning, annat läge eller annan plats, att arrangera något på ett annorlunda sätt. Till skillnad från ord som ”anpassning” eller ”tillvänjning” signalerar alltså ”omställning” beslutsamhet. Att ställa om är att förändra, men det rör sig inte om vilken förändring som helst. Omställningen förutsätter vårt aktiva deltagande. Den är framtidsorienterad.
Förmågan att individuellt och kollektivt ställa om och förändra världen är något som kännetecknar människans historia. Ibland har omställningarna varit både tekniska och kognitiva, som övergången från muntlig till skriftlig kultur. Någon gång har det handlat om utmanandet av religiösa trossystem med stora organisatoriska omvandlingar av kyrka och stat till följd. Otaliga gånger har det handlat om jordbruksskiften med ekonomiska och kulturella innebörder och konsekvenser. Och ständigt har det handlat om naturkrafter som ställt krav på människans anpassningsbarhet och uppfinningsrikedom.
Alla dessa omställningar i vårt förflutna har något att lära oss något om de utmaningar som nutida och framtida omställningar innebär – men också hur vi kan möta dem. Inte minst i klimatfrågan talas det mycket om de nödvändiga omställningar som krävs, både kollektiva och individuella.
En övergång till ett annat samhälle kan siktas och frågorna anmäler sig: Vad kommer vi att odla och äta i framtiden? Hur vi ska leva och resa? Hur mycket – eller hur lite – bör vi konsumera? Varifrån ska vi hämta vår energi? Vem bestämmer i framtiden? Vad ska vi tro på? Nya samhällsberättelser krävs, men kanske också en ny förståelse för vad det innebär att vara människa och för vår plats i världen. Vissa omställningar kräver mycket av oss. Den svåraste omställningen är kanske att ompröva något vi tidigare hållit för sant, det vi trodde att vi visste med säkerhet.
Blicken under dessa omställningsdagar vid Lunds universitets Framtidsvecka 2019 kommer att riktas inte bara utåt mot samhället, utan också mot universitetet självt. Vid universitetet sysslar vi med vetenskaplig kunskapsproduktion.
Vilka omställningar måste vi göra vid Lunds universitet för att möta vår samtid och vår framtid, erbjuda fördjupad kunskap och utmana det förgivettagna? I samtal med besökare under denna Framtidsvecka hoppas vi komma närmare svaret på denna fråga.
Omställningar är det möjligas konst.
Av Marie Cronqvist - biträdande verksamhetsledare vid LU Futura – Lunds universitets tankesmedja för framtidsfrågor
Välkomna att diskutera temat Omställningar vidare under Lunds universitets nyinrättade populärvetenskapliga Framtidsvecka 14-20 oktober.