Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Omtanke om andra viktig när svenskarna följde pandemirestriktionerna

Golv inne i en matbutik. På golvet ett stort klistermärke med texten: Tack för att du håller avstånd 2 meter. Foto.
Stödet för den svenska strategin och viljan att följa restriktioner minskade mellan april och december förra året. Oron för att själv bli smittad ökade. Personer med hög tillit, tålmodighet, normfoglighet och altruism följde i högre grad rekommendationer.

När nyheterna om snar vaccinering kom i december, förändrades folks vilja att följa restriktioner. Och det tidiga stödet för den svenska strategin sjönk mellan april och december 2020 – och tunnades ut till någon slags mellanmjölk. Det säger nationalekonomen Erik Wengström som har studerat svenskarnas beteenden och attityder under pandemin.

Efter ett och ett halvt år med pandemirelaterade restriktioner och rekommendationer, har vi nu nått fram till ett samhälle som åter öppnar upp. I alla fall för de vaccinerade. I alla fall just nu. Under pandemin har Erik Wengström, professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och forskarkollegor från olika lärosäten studerat svenskarnas beteenden och attityder, kopplade till bland annat just restriktionerna.

– Vi har kunnat se att folk uppger att de upplever att de själva följer restriktionerna. Det är inte bara för att skydda sin egen hälsa, utan också för att de bryr sig om andra människor. Men vi ser även att när de goda nyheterna om snar vaccinering kom i december, ja, då blev många optimistiska och började slappna av i sin följsamhet, säger Erik Wengström.

Vaccinet gjorde att svenskarna slappnade av

Studierna grundar sig i en form av experiment med ett representativt urval svenskar. Genom enkätundersökningar får deltagarna ta ställning till olika scenarier där de till exempel tillfrågas om hur mycket betalt de skulle kräva för att placera sig själva i strikt hemkarantän – eller för att utsätta andra för risk.

Flera av studierna ska snart publiceras, eller är redan publicerade, i vetenskapliga tidskrifter. Resultaten visar till exempel att många svenskar blev optimistiska och faktiskt slappnade av när nyheterna om vaccinen kom. De visar också att personer med prosocial (altruistisk) inställning till sina medmänniskor i högre grad har uppgett att de överlag har följt restriktionerna.

Häromdagen intervjuades statsminister Stefan Löfven om ”Sveriges covid-19-experiment” i CNN, vilket fick spridning också i svenska medier. Han förklarade och försvarade Sveriges upplägg under pandemin, där mycket fokus hamnade på skillnaderna mellan total nedstängning, versus ganska omfattande riktlinjer och rekommendationer som bygger på frivillighet.

CNN.com: Did the Swedish Covid-19 experiment fail?

Ni har, i era studier under pandemin, tittat på vad svenskarna själva har tyckt om sina egna personliga beteenden under den här tiden, men också deras attityd till Sveriges agerande. Kan resultatet av era studier säga något om just ”Sveriges covid-19-experiment”?

– Slutsatsen är att det inte uppfattas som någon självlysande framgångssaga, men inte heller som den katastrof som har utmålats på vissa håll. Svenskarna har en nyanserad bild av det. Det finns säkert mycket som kunde gjorts bättre och snabbare, men jag tror att svenskarnas sammantagna bild är rätt så ljummen, säger Erik Wengström.

Han tillägger dock att mätningarna gjordes i april och december 2020.

Pandemin intressant för forskare

Erik Wengströms forskning är även i vanliga fall inriktad på just experimentell beteendeekonomi. Hur fattar människor beslut som involverar risk? Han har bland annat kunnat visa just att risktagande förändras när det görs för någon annans räkning och hur det är kopplat till saker som socioekonomi och kognitiv förmåga.

– Pandemin har varit en intressant tid för forskare. Det helt nytt för mig att jobba på det här sättet. Ofta tar forskning väldigt lång tid och det går inte att svara på dagsaktuella frågor. Men här var det lättare. Kanske hjälpte det att det fanns så lite kunskap där i början och samtidigt ett stort sug efter just det. Det är ju dessutom svårt att forska på beteenden innan de pågår eller har ägt rum, säger Erik Wengström.

Samtidigt har det hela gett en något stressigare situation som forskare. Det gäller att studera till exempel vaccinnyheternas påverkan på folks beteenden just när det är aktuellt. Annars är det för sent.

– Jag upplever att forskning och kunskap har varit mer i fokus än tidigare, både i media och bland folk i allmänhet. Pandemin har satt ljuset på forskning som process och det har folk fått upp ögonen för. Det har varit tydligt att forskarvärlden och samhället har lärt sig om pandemin efterhand, säger Erik Wengström.

”Många har gjort väldigt mycket för att minska smittspridningen. Det ska vi inte glömma.”

I Sverige har nu nästan alla restriktioner lyfts bort. Erik Wengström vill med sina studier särskilt trycka på en sak:

– Jag vill lyfta fram hur mycket folk har gjort. Det har varit mycket shaming, högt och lågt, om hur folk har betett sig under pandemin. Men vi kan se att det finns en tydlig koppling mellan människors omtanke om andra och att de faktiskt upplever att de har följt restriktionerna. Det kanske inte har varit tillräckligt, men många har gjort väldigt mycket för att minska smittspridningen. Det ska vi inte glömma.

En av lärdomarna från Erik Wengströms studier är dock att folks beteenden och attityder till en och samma sak kan skifta över tid.

– I takt med att man får mer information så förändras ens beteende. Vi reagerar på det som händer runt omkring oss. Det som funkade i början av pandemin, kanske inte funkar senare. Vi kan till exempel se att de äldre hade hög tillit till den svenska reaktionen på pandemin i april. Men i december hade stödet sjunkit betydligt. Varför? Ja, kanske för att de äldre kände att det var de som skulle hålla sig hemma och dra hela lasset, medan de yngre i stor utsträckning har kunnat röra sig i samhället, gå på restaurang och träna på gym.

Fakta: Så gjordes studierna

För att förstå attityder och hälsobeteenden under pandemin har forskarna genomfört tre enkätstudier med ett urval av den svenska populationen. Urvalet är representativt vad gäller kön, ålder samt var man bor. Sammanlagt har cirka 3 300 svenskar deltagit i undersökningarna som genomförts vid två tidpunkter med hög smittspridning i samhället, i mitten av april och i början av december 2020. Forskarna har mätt attityder till den svenska strategin, följsamhet till rekommendationer och vaccinationsintentioner. Samtidigt har de inkluderat mått på en rad preferenser och politiska attityder. Tillsammans gör detta att forskarna kan teckna en detaljerad bild av beteenden och attityder och hur de har utvecklats över tiden.

Från: Artikel i Ekonomisk Debatt (PDF): Attityder och beteenden under pandemin

Mer om metoden:

I enkätundersökningarna finns metoder för att kontrollera om personer lever som de lär. Efter genomförd enkät har till exempel deltagarna kunnat klicka på länkar för att få mer information om coronaviruset. Om de klickar där, så kan det beteendet ge en viss koppling, och ett visst stöd för att de i hög grad tar ansvar och följer restriktioner. När det rådde brist på ansiktsmasker att köpa, har de också fått uppge betalningsvilja för en mask. Ju högre betalningsvilja, desto större chans att de är personer som följer restriktioner.

porträtt Erik wengström

Kontakt

Erik Wengström
Professor i nationalekonomi
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Telefon: +46 (0)46-222 01 23
E-post: erik [dot] wengstrom [at] nek [dot] lu [dot] se

Mer om Eriks forskning i Lunds universitets forskningsportal

Läs mer om studierna

Studierna har gjorts av en stor grupp författare i olika konstellationer: Ola Andersson, Fredrik Carlsson, Pol Campos-Mercade, Armando Nicolas Meier, Florian Schneider och Erik Wengström.

Attityder och beteenden under pandemin (Ekonomisk Debatt)

Prosociality predicts health behaviors during the COVID-19 pandemic (Journal of Public Economics)

Anticipation of COVID-19 Vaccines Reduces Social Distancing (Journal of Health Economics)

The Individual Welfare Costs of Stay-At-Home Policies (Scandinavian Journal of Economics)

Några resultat från studierna:

1. Den svenska pandemihanteringen har starkare stöd bland de med hög tillit, de som står till vänster politiskt, samt de med hög tolerans för hälsorisker. De som placerar sig till höger på den traditionella höger-vänster-skalan är betydligt mer missnöjda.

2. Följsamheten till restriktioner varierar med risktolerans och tillit, men också med individens grad av tålmodighet och altruism. Den självrapporterade följsamheten av rekommendationer om social distansering har i stort har gått ner över tid.

3. Oron för den egna och samhällets ekonomi har fallit över tiden medan oron för att bli smittad har stigit. Stödet för den svenska strategin har tydligt gått ner över tid, vilket främst förklaras av att äldre blivit signifikant mindre nöjda.

4. Kvinnor är mer följsamma till rekommendationer och oroar sig mer men har lägre vaccinationsvilja.

5. Personer över 40 är signifikant mer benägna att följa rekommendationer om social distansering än de yngsta i ålderskategorin 18–29. Kvinnor är mer benägna att följa rekommendationerna än män.

Resultaten är hämtade från en färsk artikel i Ekonomisk Debatt: Attityder och beteenden under pandemin (PDF)

Om nyhetsbrevet Apropå

Den här artikeln är publicerad i anslutning till nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet. Där kommenterar några av universitetets 4 800 forskare aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.

Innehållet i artikeln är fritt att återpublicera i sin helhet, eller i delar.

Läs mer om nyhetsbrevet

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.