Efter ett och ett halvt år med pandemirelaterade restriktioner och rekommendationer, har vi nu nått fram till ett samhälle som åter öppnar upp. I alla fall för de vaccinerade. I alla fall just nu. Under pandemin har Erik Wengström, professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och forskarkollegor från olika lärosäten studerat svenskarnas beteenden och attityder, kopplade till bland annat just restriktionerna.
– Vi har kunnat se att folk uppger att de upplever att de själva följer restriktionerna. Det är inte bara för att skydda sin egen hälsa, utan också för att de bryr sig om andra människor. Men vi ser även att när de goda nyheterna om snar vaccinering kom i december, ja, då blev många optimistiska och började slappna av i sin följsamhet, säger Erik Wengström.
Vaccinet gjorde att svenskarna slappnade av
Studierna grundar sig i en form av experiment med ett representativt urval svenskar. Genom enkätundersökningar får deltagarna ta ställning till olika scenarier där de till exempel tillfrågas om hur mycket betalt de skulle kräva för att placera sig själva i strikt hemkarantän – eller för att utsätta andra för risk.
Flera av studierna ska snart publiceras, eller är redan publicerade, i vetenskapliga tidskrifter. Resultaten visar till exempel att många svenskar blev optimistiska och faktiskt slappnade av när nyheterna om vaccinen kom. De visar också att personer med prosocial (altruistisk) inställning till sina medmänniskor i högre grad har uppgett att de överlag har följt restriktionerna.
Häromdagen intervjuades statsminister Stefan Löfven om ”Sveriges covid-19-experiment” i CNN, vilket fick spridning också i svenska medier. Han förklarade och försvarade Sveriges upplägg under pandemin, där mycket fokus hamnade på skillnaderna mellan total nedstängning, versus ganska omfattande riktlinjer och rekommendationer som bygger på frivillighet.
CNN.com: Did the Swedish Covid-19 experiment fail?
Ni har, i era studier under pandemin, tittat på vad svenskarna själva har tyckt om sina egna personliga beteenden under den här tiden, men också deras attityd till Sveriges agerande. Kan resultatet av era studier säga något om just ”Sveriges covid-19-experiment”?
– Slutsatsen är att det inte uppfattas som någon självlysande framgångssaga, men inte heller som den katastrof som har utmålats på vissa håll. Svenskarna har en nyanserad bild av det. Det finns säkert mycket som kunde gjorts bättre och snabbare, men jag tror att svenskarnas sammantagna bild är rätt så ljummen, säger Erik Wengström.
Han tillägger dock att mätningarna gjordes i april och december 2020.
Pandemin intressant för forskare
Erik Wengströms forskning är även i vanliga fall inriktad på just experimentell beteendeekonomi. Hur fattar människor beslut som involverar risk? Han har bland annat kunnat visa just att risktagande förändras när det görs för någon annans räkning och hur det är kopplat till saker som socioekonomi och kognitiv förmåga.
– Pandemin har varit en intressant tid för forskare. Det helt nytt för mig att jobba på det här sättet. Ofta tar forskning väldigt lång tid och det går inte att svara på dagsaktuella frågor. Men här var det lättare. Kanske hjälpte det att det fanns så lite kunskap där i början och samtidigt ett stort sug efter just det. Det är ju dessutom svårt att forska på beteenden innan de pågår eller har ägt rum, säger Erik Wengström.
Samtidigt har det hela gett en något stressigare situation som forskare. Det gäller att studera till exempel vaccinnyheternas påverkan på folks beteenden just när det är aktuellt. Annars är det för sent.
– Jag upplever att forskning och kunskap har varit mer i fokus än tidigare, både i media och bland folk i allmänhet. Pandemin har satt ljuset på forskning som process och det har folk fått upp ögonen för. Det har varit tydligt att forskarvärlden och samhället har lärt sig om pandemin efterhand, säger Erik Wengström.
”Många har gjort väldigt mycket för att minska smittspridningen. Det ska vi inte glömma.”
I Sverige har nu nästan alla restriktioner lyfts bort. Erik Wengström vill med sina studier särskilt trycka på en sak:
– Jag vill lyfta fram hur mycket folk har gjort. Det har varit mycket shaming, högt och lågt, om hur folk har betett sig under pandemin. Men vi kan se att det finns en tydlig koppling mellan människors omtanke om andra och att de faktiskt upplever att de har följt restriktionerna. Det kanske inte har varit tillräckligt, men många har gjort väldigt mycket för att minska smittspridningen. Det ska vi inte glömma.
En av lärdomarna från Erik Wengströms studier är dock att folks beteenden och attityder till en och samma sak kan skifta över tid.
– I takt med att man får mer information så förändras ens beteende. Vi reagerar på det som händer runt omkring oss. Det som funkade i början av pandemin, kanske inte funkar senare. Vi kan till exempel se att de äldre hade hög tillit till den svenska reaktionen på pandemin i april. Men i december hade stödet sjunkit betydligt. Varför? Ja, kanske för att de äldre kände att det var de som skulle hålla sig hemma och dra hela lasset, medan de yngre i stor utsträckning har kunnat röra sig i samhället, gå på restaurang och träna på gym.
