”Du har sju procent symptom som stämmer in på ångest, 22 procent som stämmer in på depression och en 45-procentig samstämmighet med stress. Ångest och depression verkar inte vara något problem i ditt fall, men stressen bör vi göra något åt”.
Så skulle det kanske kunna låta för en patient som söker hjälp på en vårdcentral och som fått sin mentala hälsa bedömd genom lundaforskarnas verktyg.
Mäta mental ohälsa
Idéerna som ligger till grund för verktyget föddes för snart åtta år sedan då Katarina Kjell tillsammans med kollegorna Sverker Sikström och Oscar Kjell började fundera över möjligheten att med hjälp av ordanalys mäta mental ohälsa.
– När man talar om sitt mående med en psykolog är det vissa ord och beskrivningar som man tar fasta på. Man skulle kunna säga att dessa fungerar som ett slags varningsflaggor för olika typer av problematik, säger Katarina Kjell.
Semantiken till hjälp
Patientens beskrivning i ord ger en mer komplex bild som dagens metoder har svårt att fånga upp och lundapsykologerna ville fånga upp den informationsrikedom som finns när man låter en människa själv beskriva sitt mående. Till sin hjälp tog de ett för dem tidigare okänt forskningsfält – semantiken – för att se hur specifika ord förhåller sig till varandra i stora textmassor. Genom att korskoppla den semantiska metoden, Natural Language Processing, med deras egen kunskap om psykiska sjukdomar och modern AI-teknik fick de fram en helt ny metod för att diagnostisera mental ohälsa.
Digital enkät
Forskarna utvecklade en digital enkät där patienter får svara på frågor om sitt mående. I enkäten uppmanas de beskriva måendet med såväl egna ord som genom skattningsskalor. Ju fler personer som använder verktyget desto träffsäkrare blir det, tack vare maskininlärningen. År 2018 vann forskarna Venture Cup för sin innovation och nu testas verktyget på tre vårdcentraler.
– Tanken är inte alls att detta ska ersätta den personliga kontakten med läkaren, säger Katarina Kjell. Däremot hoppas vi att det ska underlätta både för läkaren och patien-ten och utgöra en grund för en mer jämlik bedömning.
Beroende av landsting
Katarina Kjell hänvisar till att vården ser mycket olika ut idag beroende på vilket landsting man tillhör och vilken läkare som tar emot.
– Någon läkare kanske menar att man får räkna med att må lite dåligt ibland, medan en annan sätter in behandling. Så ska det inte vara. Vi vill ge ett underlag för en mer informerad dialog mellan läkare och patient. De har lagt ner stor möda på användarvänligheten för att försäkra sig om att verktyget inte väljs bort för att det upplevs som krångligt.
Redan idag finns ju formulär på vårdcentraler där patienter får uppge hur de mår psykiskt. Vad är egentligen den stora skillnaden med detta som ni gör?
– Jag skulle säga att vi tack vare maskininlärning kan ge läkaren ett underlag som är mer träffsäkert. Läkaren på vårdcentralen, som ofta är mycket stressad, får ett underlag som anger patientens grad av ångest-, depressions- och stressrelaterade symptom. Hittills har responsen från vårdpersonalen varit mycket positiv, säger Katarina Kjell.
