Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Organiserad prostatacancertestning ska ge mer jämlik vård

PSAtest
Efter ett stort utvecklingsarbete där forskare och experter inom urologi, kommunikation och IT har samarbetat landsatte Region Skåne Organiserad prostatacancertestning, OPT, 2020 Foto: iStockphoto

Med 10 000 nya fall om året är prostatacancer den vanligaste cancerformen i Sverige. För att skapa en jämlik, tillgänglig och högkvalitativ prostatacancervård har Region Skåne infört Organiserad prostatacancertestning, OPT.

– Alla som vill ska få lov att testa sig för prostatacancer. Studier visar att tidig upptäckt sänker dödligheten på sikt, säger Anders Bjartell, en av Sveriges främsta forskare inom prostatacancer verksam vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Varje år får cirka 10 000 män diagnosen och runt 2 500 dör av prostatacancer. Efter att Socialstyrelsen 2018 sa nej till nationell screening med enbart PSA-prov med motiveringen att det kan leda till överdiagnosticering har man på flera håll i landet tagit initiativ till olika former av organiserad testning för prostatacancer. Efter ett stort utvecklingsarbete där forskare och experter inom urologi, kommunikation och IT har samarbetat landsatte Region Skåne Organiserad prostatacancertestning, OPT, 2020.

Systemet som har utarbetats är helt digitaliserat. I ett första steg, en så kallad pilot, bjöds 1 000 män i åldrarna 50, 56 och 62 in till testning. De män som valde att testa sig fick automatiskt sitt provsvar hemskickat. En så kallad utredningsalgoritm läser av PSA-värdet och mannens ålder och avgör hur mannen ska utredas och behandlas. Beskedet kan bli ny undersökning om två år, sex år eller undersökning inom kort.

 – Att bygga den bästa algoritmen är inte enkelt. PSA-nivån måste till exempel åldersrelateras. Vår algoritm följer det som rekommenderas enligt det nationella vårdprogrammet. Om PSA ligger lite för högt så ska patienten i första hand få en magnetkameraundersökning, säger Anders Bjartell, professor och överläkare i urologi vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Magnetkamera och fusionsbiopsi

Att patienter med för högt PSA-värde undersöks med magnetkamera är idag rutin. Med magnetkamera är det lättare att hitta en tumör som sitter på ett ovanligt ställe i prostata men även att konstatera om något ser ofarligt ut. Efter magnetröntgen kan man idag gå vidare med riktade vävnadsprover med hjälp av fusionsbiopsiutrustning, där bilderna från magnetkameran kombineras med ultraljud. Man slipper alltså att ta onödigt många och smärtsamma vävnadsprover som förr i tiden gjordes efter ett schema i blindo.

Den utvärdering som har gjorts efter den första piloten visar att det helt digitaliserade systemet med små justeringar fungerar bra. Antalet konstaterade fall stämmer väl överens med hur många man kalkylerade att hitta. Under 2021 har man fortsatt att bjuda in män till testning. I slutet av året ska 9 000 män som har fyllt 50 år ha fått en inbjudan.

– Nu när vi börjar rulla ut i större skala börjar vi med dem som är yngre. Då ser vi vilken kapacitet vi verkligen behöver bygga upp när vi så snabbt som möjligt ska expandera detta. Hade vi till exempel bjudit in 68-åringar hade vi inte säkert haft kapacitet att klara av det i år, förklarar Anders Bjartell urvalet.

Ett mer rättvist system

En viktig aspekt i den organiserade prostatatestningen är jämlikhetsaspekten – alla som vill ska ha möjligheten att testa sig för prostatacancer. Den inbjudan som går ut har översatts till engelska, arabiska och somaliska.

– Undersökningar visar att på sikt så sänker man dödligheten i prostatacancer om man upptäcker det tidigt. Här följer vi det som EU har med i sin cancerplan – att slå ett slag för tidig upptäckt av cancer. Prostatacancer är ett av de prioriterade områdena som pekas ut, säger Anders Bjartell.

Erik Thimansson är röntgenläkare vid Helsingborgs lasarett och arbetar samtidigt på en doktorsavhandling med fokus på OPT:

– Idag har vi o-organiserad prostatacancertestning där det inte alltid är de män med störst risk för cancer är de som går och tar ett PSA-test. Vi behöver ett rättvist system där alla män har samma möjlighet att testa sig, som kvinnorna har med mammografin. Vi är inte där ännu, men OPT är en modell för hur en screening skulle kunna fungera.

AI kan bli ett viktigt hjälpmedel

En akilleshäl när den organiserade prostatacancertestningen skalas upp är analysen av magnetkamerabilderna. I sitt forskningsarbete fokuserar Erik Thimansson på hur artificiell intelligens, AI, kan hjälpa röntgenläkarna att spara tid vid bildgranskningen.

En viktig parameter i prostatacancerdiagnostiken är förhållandet mellan PSA-värdet och prostatakörtelns storlek.

– AI kan se vad som är prostata och inte prostata och ge oss en prostatavolym. Där kan kanske AI användas i närtid, och längre fram att hjälpa oss att hitta cancer och att utesluta cancer. Men vi måste ta det i lugn och ro, validera varje steg så att vi känner oss trygga, säger Erik Thimansson.

Inom fem till tio år tror han definitivt att AI kommer att användas mycket mer inte minst för att utvärdera de stora databaser med patientinformation som byggs upp i samband med OPT.

– AI kommer inte ersätta oss röntgenläkare men användas till arbetsuppgifter som tar tid och som AI är bra på.

Liten risk för överdiagnosticering

Att Socialstyrelsen under många år sagt nej till nationell screening motiveras med rädsla för att överdiagnostisering – att män riskerar att få en cancerdiagnos trots att deras cancer aldrig utvecklats till en allvarlig sjukdom. Men Anders Bjartell ser inte sådana risker med OPT:

–  Med tiden har vi lärt oss prostatacancer kan ha ett snällt och långsamt förlopp. Vi erbjuder inte behandling om det inte finns skäl till det, opererar eller strålbehandlar inte i onödan som man kanske gjorde förr. Den cancer som vi bedömer som låg eller låg-låg-risk erbjuds i första hand att inte operera eller strålbehandlas utan bara följas upp. På så vis undviker vi att överbehandla.

Anders Bjartell tycker även att vården behöver lyssna mer på patienter med prostatacancer.

– Det kan tyckas klåfingrigt att hitta en tumör som är millimeterstor. Men man måste lyssna lite mer på de män som kommer i den situationen hur de upplever att få en cancerdiagnos jämfört med att veta att man upptäckt den tidigt att den inte är farlig och att man ta kontroll över den. Det är säkert väldigt olika från en man till en annan. Att få en cancerdiagnos känns säkert förfärligt för alla men vissa män kan kanske hantera det väl genom att känna sig trygga med att det inte är farligt.

Viktigt med mer kunskap

Anders Bjartell som både forskar och arbetar kliniskt tycker att det är viktigt att lyfta fram en annan aspekt när det gäller prostatacancer. Många patienter han möter har en felaktig bild av vad en cancerdiagnos och behandling innebär. Många tror att operation och strålning innebär slutet på det liv man levt hittills och på sexlivet. Han har mött enstaka män som är blockerade och inte tar till sig att behandling är nödvändig trots att cancern om fem år kan ha spritt sig i hela kroppen.

– Detta är viktigt att uppmärksamma och även forska kring. Vi behöver prata mer om prostatacancer ute i samhället. Målet är att alla män ska vara välinformerade om vad det innebär att få prostatacancer och hur den behandlas. Här har patientföreningar jättestor uppgift – att kunna ge bra information när män som fått en diagnos ringer dem.

November är Prostata Cancer Awareness Månad

Lunds universitets cancercentrum – LUCC

Lunds universitets cancercentrum (LUCC) samordnar cancerforskningen vid Lunds universitet. LUCC ger stöd till universitetsledning, fakultetsledning och Region Skånes ledning till att fatta välinformerade och strategiska beslut som rör cancerområdet inom verksamheterna forskning, utbildning, innovation och samverkan.

LUCC är också universitetets nav och kontaktpunkt för såväl interna, som externa aktörer då man önskar samverka med cancerforskare.

Om LUCC i Forskningsportalen

LUCC:s webbplats

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.