– Vi hade väntat oss att järnbrist skulle vara en viktig förklaring till trötthet i den här gruppen, men det kunde vi alltså inte se, säger Moa Wolff, forskare och docent vid Lunds universitet som ansvarat för studien. Hon är även specialistläkare i allmänmedicin inom Region Skåne.
I studien som publicerats i Acta Psychologica ingick 485 flickor i åldern 15-19 år från gymnasieskolor i Lund och Malmö. Deltagarna svarade på frågor om bland annat trötthet, livskvalitet, menstruationer, matvanor och nikotinanvändning – och lämnade blodprov för analys av ferritin och hemoglobin (järnvärden). Drygt hälften av deltagarna uppfyllde kriterierna för riklig menstruation.
Järnbrist var vanligt: nästan fyra av tio deltagare hade ferritin under WHO:s gränsvärde (15 µg/L). Men när forskarna jämförde flickor med och utan järnbrist fann de ingen tydlig skillnad i självrapporterad trötthet.
Våra resultat säger inte att järnbrist är oviktigt. Järnbrist är mycket vanlig i den här gruppen och kan ha betydelse för hälsan på andra sätt och kan behöva behandlas. Men i den här studien kunde järnbristen inte förklara varför vissa flickor är mer trötta än andra, säger Anna Stubbendorff, disputerad nutritionsepidemiolog och forskare vid Lunds universitet som varit med och genomfört studien.
Riklig mens och järnbrist förekom ofta samtidigt, men det var riklig mens, inte järnstatus, som var kopplat till trötthet. Skillnaden mellan de som hade och inte hade riklig mens var omkring 4 – 5 poäng på den hundragradiga trötthetsskalan.
– När en tonårsflicka söker för trötthet frågar vi som läkare ofta om menstruationen för att kartlägga riskfaktorer för järnbrist och anemi. Våra resultat visar att det finns skäl att uppmärksamma den rikliga mensen också, även när järnbrist inte tycks förklara tröttheten, säger Moa Wolff.
Så hur vet man då om man har riklig menstruation? Tidigare låg fokus på blodförlusten i milliliter, medan man i dag i högre grad väger in hur blödningen påverkar vardag och livskvalitet.
Om mensen är så riklig att den blir ett återkommande problem i vardagen är det något man bör söka hjälp för – och det finns behandling, säger Moa Wolff.
Tröttheten hade också samband med levnadsvanor. Flickor som använde snus eller rökte dagligen (38 personer använde dagligen nikotinprodukter, 8 rökte dagligen) rapporterade mer trötthet, liksom de som minst en gång per vecka hoppade över frukost eller skollunch (225 åt inte frukost varje dag och 97 åt inte skollunch varje dag).
– Sambanden går sannolikt åt flera håll. Den som är trött kanske hoppar över frukosten oftare, samtidigt som oregelbundna måltider kan påverka ork och välbefinnande. En tvärsnittsstudie kan inte avgöra vad som är orsak och verkan. Det studiens resultat framför allt visar är att trötthet hos tonårsflickor inte har en enda enkel förklaring, säger Anna Stubbendorff.
Studien undersökte också kostvanor. Att äta vegetariskt eller på annat sätt begränsa köttintaget var inte kopplat till mer trötthet, trots att forskarna tidigare visat att järnbrist var vanligare i just dessa grupper.
– Det illustrerar ganska väl vad vi ser i studien: faktorer som påverkar järndepåerna behöver inte vara samma faktorer som avgör hur trött man känner sig, säger Anna Stubbendorff.
Forskarna betonar samtidigt att studien inte undersökte flera andra faktorer som kan påverka trötthet, som sömn, psykisk hälsa, fysisk aktivitet och socioekonomiska förhållanden.
