Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Peder Winstrups mumie skriver om tuberkulosens historia

Lundabiskopen Peder Winstrups mumie. Foto: Gunnar Menander
De små förkalkningar som hittades i lungorna på Peder Winstrups mumie har reviderat uppfattningen om när sjukdomen tuberkulos började spridas bland människor. Foto: Gunnar Menander.

En genetisk studie av små förkalkningar som hittades i lungorna på lundabiskopen Peder Winstrups mumie visar att sjukdomen tuberkulos inte är äldre än cirka 6000 år och inte 70 000 år som tidigare antagits. Den extremt välbevarade arvsmassan från tuberkulosbakterien berättar att människan inte drabbades av tuberkulos innan hon blev jordbrukare.

Tuberkulos är den bakteriella sjukdom som skördat flest offer genom historien. Än idag utgör sjukdomen ett stort hälsoproblem, dess spridning är global, den kan förekomma latent hos många människor och uppvisar alltmer resistens mot antibiotika. Men frågan om när denna sjukdom först uppträder i mänsklighetens historia har varit omtvistad.

I samband med röntgenundersökningarna av lundabiskopen Peder Winstrups (1605-1679) mumie kunde små förkalkningar påvisas i lungorna, förkalkningar som kunde sättas i samband med sjukdomen tuberkulos. Ett samarbete med Max Planck Institutet i Jena, Tyskland, inleddes för att påvisa om dna från tuberkelbacillen fanns i dessa förkalkningar. Från förkalkningarna har den mest kompletta genuppsättningen från tuberkulos bakterien, Mycobacterium tuberculosis, kunnat rekonstrueras.

– Resultaten översteg vår förväntan. De har gjort att vi kunnat revidera uppfattningen när denna sjukdom utvecklas och börjar spridas bland människor, säger Torbjörn Ahlström, professor i historisk osteologi vid Lunds universitet och en av författarna till studien.

Tidigare forskning baserat på genetik och användning av den molekylära klockan har tidfäst tuberkulosens uppträdande till ca 70 000 år före nutid. Detta innebär att sjukdomen följde med den moderna människan när hon lämnade Afrika. Men mot bakgrund av de nya rön som studien av Winstrups mumie frambragt, i kombination med dna-fynd från mumier från Peru och Ungern, måste denna uppfattning revideras. En mera noggrann kalibrering baserat på arkeologiska och historiska data ger vid handen att tuberkulosen inte är äldre än cirka 6000 år. Detta innebär vidare att sjukdomens uppträdande bland människor är samtida med utveckling av jordbruket. Centralt för studien är den extremt välbevarade arvsmassan från Winstrups mumie.

– Det arkeologiska källmaterialet är omistligt om vi skall kunna rekonstruera infektionssjukdomarnas utvecklingshistoria, säger Torbjörn Ahlström.  

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidsskriften Genome Biology:
A seventeenth-century Mycobacterium tuberculosis genome supports a Neolithic emergence of the Mycobacterium tuberculosis complex (2020)

Om Peder Winstrup

Peder Winstrup var den siste danske biskopen i Lund, och den förste svenske. Han var också initiativtagaren till att grunda ett universitet i staden. Sedan Winstrups död 1679 har han vilat i Domkyrkan, men 2013 beslutade Domkyrkoförsamlingen att kroppen skulle begravas på kyrkogården istället. Historiska museet tog då initiativet till att utföra en vetenskaplig undersökning av Winstrups kvarlevor.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.