På grund av svårtydda symptom upptäcks bukspottkörtelcancer vanligen mycket sent i sjukdomsförloppet. Ju större resurser som satsas, desto större chans till tidigare diagnos, en mer målriktad behandling och på längre sikt bättre läkemedel. Det var denna insikt som fick en anonym donator att vilja stödja forskningen med ett anslag om 300 000 kronor.
– Eftersom min familj drabbats av just denna cancerform, när min man hastigt dog av bukspottkörtelcancer vid 66 års ålder, upplevde jag och mina barn det som mycket angeläget att bidra till den forskning som bedrivs. Vi fick upp ögonen för Lunds universitets cancercentrum – LUCC, som samordnar olika initiativ som berör cancerforskning och är kontaktpunkt för såväl interna som externa aktörer då man önskar samverka med cancerforskare. Vi fick förtroende för verksamheten och personalen där har tillsammans med kollegor från Development Office utgjort ett välbehövligt stöd i hela donationsprocessen.
Det nu aktuella anslaget är ettårigt och ansökningsprocessen har hanterats av LUCC. Mottagare är Charlène Estrada, Postdoc vid Experimentell onkologi, LUCC.
– Jag blev mycket glad över denna privata donation. Experimentell biologi är mycket kostsam och de finansiella medlen måste oftast komma från privata donationer för att forskningen ska bli verklighet. Det krävs en gemensam kraftansträngning för att bekämpa cancer, och detta börjar med att samla in pengar som gör det möjligt för oss forskare att slutföra våra projekt. Endast då kan vi nå resultat som förbättrar patienternas liv. Jag vill rikta ett stort tack både till donatorn och juryn som nu gör det möjligt för mig att ta mitt arbete vidare.
Extern finansiering möjliggör fortsättning
Tack vare donationen kan Charlène Estrada fortsätta sitt nuvarande postdoktorala projekt, vars mål är att bättre förstå biologin hos bukspottkörteltumörer. Mer precist handlar det om att belysa den komplexa mikromiljö som dessa cancerceller befinner sig i och som i huvudsak består av en typ av bindvävsceller kallade fibroblaster.
– Förenklat kan man säga att mitt projekt syftar till att avkoda den roll som dessa fibroblaster spelar och undersöka varför denna specifika typ av tumörer står emot behandlingar så väl.
Ny typ av läkemedel kan påverka patientvården
Genom att identifiera gener som är viktiga för dessa fibroblaster hoppas Charlène Estrada att hennes arbete i förlängningen kan leda till utveckling av läkemedel som verkar på mikromiljön, något som skulle få stor betydelse för patientvården.
– Genom att angripa denna mikromiljö skulle bukspottkörteltumören bli sårbar och därmed också mer behandlingsbar.
Finansieringstillskottet kommer Charlène Estrada använda till att validera sina resultat med hjälp av både beräkningsbiologi och experimentell biologi.
– Konkret kommer finansieringen att bidra till inköp av dyra förbrukningsvaror som är oumbärliga för experimentellt arbete, så som exempelvis antikroppar och reagenser.