Om man googlar på proaktivt åldrande får man i bästa fall träff på föryngrande hudkrämer. Det ligger långt från profilområdet ”Hjärna och rörelse – från molekylära förändringar till engagemang i livet och samhället”. Susanne Iwarsson är kontaktperson och även andra kända forskarnamn som exempelvis Oskar Hansson, Sara Linse och Martin Englund finns med.
Alzheimer, Parkinsons, stroke och artros är exempel på sjukdomar som ökar med stigande ålder. För att de som drabbas ska kunna leva aktiva och hälsosamma liv krävs bland annat tidig identifiering av individer i riskgrupper, kvalificerad rådgivning, förebyggande insatser och rehabilitering. En viktig fråga att ställa kring ”äldreboomen” är om vi kan förvänta oss att leva längre med sjukdomar eller om vi kan få en längre period av friska år.
– Det kan inte bara vara individens ansvar utan hela samhället måste ställa om, säger Susanne Iwarsson som forskar om bland annat bostäder, teknik och åldrande. Hon menar att det finns mycket att lära om teknikutveckling genom att ta del av äldres erfarenheter.
– Men dagens utveckling tar inte hänsyn till äldres behov, önskemål och förutsättningar.
Nya möjligheter
Att ha blivit utsett till profilområde innebär möjligheter att utveckla nya idéer och starta ny forskning, menar Susanne Iwarsson som räknar med att profilområdet kommer att involvera uppskattningsvis 200 forskare.
Hon är glad över de fyra miljoner kronor som rektor nu tilldelat varje profilområde i väntan på att Vetenskapsrådet och regeringen ska bli klara med processen för den nationella tilldelningen av medel vilket förväntas inför budgetåret 2025.
– Så de fyra miljonerna ska räcka i två och ett halvt år. Det är inte mycket pengar för en satsning av detta slag, men blir ett bra smörjmedel och innebär att vi kan hålla tempot uppe, säger hon.
